Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekebyborna eller Egebyborna socken - Ekenäs, frälsesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekenäs.
Ekenäs.
95
Af fornlemningar nämnas här
ättebackar å pre8tgården samt å S:t
Britas näs lemningar efter
Ulfåsa äldsta mangård.
Postadress: Motala.
Ekenäs, frälsesäteri i Örtomtas:n
af Bankekinds h:d. Under
1500-talet tillhörde detta herresäte adliga
ätten Ulf, och år 1512 skref sig
häradsdomhafvanden Johan UlfF till
Ekenäs. Senare öfvergick
egendomen till den i Skandinaviska
historien i mer än ett halft årtusende
kända adliga, sedermera friherrliga
ätten Banér eller Banner, såsom de
med ätten stamslägtade danske
Ba-nererna ännu skrifva sig inom hvars
ego säteriet sedermera med få.
undantag förblifvit. Den förste af
denna slägt, som skref sig, till
Ekenäs, var riksrådet och riddaren Nils
Eskilsson, en man, som på sin tid
tyckes hafva varit ganska
betydande, enär han år 1520 blef på
Kristian Tyranns befallning afrättad
utanför Iiaseborg i Finland. Nils
Eskilssons moder var af Ulfslägten.
Egendomen öfvergick derefter till
hans son, riksrådet Axel Nilsson,
|hvilken blifvit ansedd såsom den,
i hvilken å byn Wrås egor bebyggt
egendomen till säteri. Antagligt är
; dock, - att egendomen varit säteri
redan år 1512, då Johan Ulff skref
sig dertill. Riksrådet Axel
Nilsson dog år 1554. Hans barn var
det, som först antogo namnet
Ba|nér. Senare skall egendomen hafva
tillhört Sten Sture d. y:s son,
riksrådet, grefve Svante Sture samt
genom gifte med hans dotter Kristina
kommit till det för sin trohet mot
sin konung i Linköping år 1600
halshuggne riksrådet Gustaf
Axelsson Banér. Tillhörde derefter hans
son, landshöfdingen i Estland,
sedermera lagmannen i Östergötland Pe-
der Banér samt efter hans död 1644
hans söner, riksrådet och
fältmarskalken frih. Gustaf († 1689) och
landshöfdingen och riksjägmästaren
frih. Klas Banér († härstädes 1675).
Den förre afträdde år 1683
Ekenäs med underlydande 31 hemman,
belägne inom flere socknar och
härad, och tillsammmans räntande
108s/21 tunnor spanmål och 24 &
smör, till handelsmannen i
Stockholm Isak Breant, till följd af en
skuldförbindelse, som icke i rätt tid
blifvit infriad. Frih. Gustaf Banér
skref sig icke dess mindre
fortfarande herre till Ekenäs. År 1687
sålde Breant egendomen till
dåvarande öfversten, sedermera kongl,
rådet,- grefve Mauritz Wellingk *)
för en summa af sjuttontusen
riksdaler och sex daler kopparmynt,
med vilkor från Breants —
"Borgare och Invånare i Kongl.
Resi-dentz staden Stockholm" lf| sida,
att i händelse något af godset mot
förmodan "skulle bemälte herr
öfverste Mauritz Wellingk, hans husfru,
barn eller arfvingar på oågot sätt
gå ifrån, dett ware sigh genom laga
klander, Reductioner, Comissioner,
eller hvarjehanda annor åthal,
ehvadh nambn de hafva kunna, nu
eller framdeles, gå honom eller dem
ifrån, förminskas, klandras eller
åthalas; då åthager jagh migh och
mine arfwingar, att stå och swara
derföre, och antingen att genast
tillställa honom heela köpskillingen
igen eller och ersättia i godtz så
mycket igen tilibakas, och dett uthan
någon geensagu, Laga Process ejler
någon Inwändningh, under hvad
pretext dett och skulle skee."
Grefve Mauritz Wellingk, som
skref sig grefve till Ekenäs, var
gift med Ebba Margareta Banér.
Grefve Wellingk deltog djupt i sin
*) Äldre förf. uppgifva, att Ekenäs före grefve Wellingks tid skulle
innehafts af k. rådet, grefve Erik Lindskcild. Att så icke varit förhållandet synes af
loriginalköpebrefvet emellan Wellingk och Breant, förvaradt i Karl Er.
Ridder-jstaas historiska manuskriptsamling i Linköping. I nämnde köpeafhandling
förekommer visserligen grefve Lindskölds namn men endast som vittne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
