Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekäng, säteri - Elfvestads socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elfvestads socken.
Elfvestads socken. 101
Reutersvärd († 1817), hvar s arfvingar
voro egare 1818. Omkring år 1825
var hans enka, Kristina Gyllenhöök
(† 1837) egarinna. Tillhörde slutligen
kongl, sekreteraren Patrik Adam
Reutersvärd, hvilken var egare till sin
död 1861. Nämde år tillföll
egendomen genom testamente Asby och
Malexanders socknar, hvilka socknar
sedermera försålt densamme.
Reutersvärd samlade här ett- ansenligt
bibliotek, hvilket efter hans död skänktes
till Linköpings stiftsbibliotek.
Egendomen är belägen på den i
sjön Sommen utskjutande Asby udde.
Hufvudbyggnaden, omgifven af
trädgårdar, består af en två våningars
hög byggnad, uppförd af
hofrätts-rådet Ödenkrantz åren 1775—77. —
Ekängen som är ett mantal
frälsesäteri har förr varit en större gård.
Under 1600-talet hörde under
egendomen 8 hemman och år 1700 hörde
hit öfver 5 hemman. Horsnäs Ift
mantal har från 1600-talet och till
senare tider tillhört egendomen. Till
egendomen hör godt fiske i sjön
Sommen. — Afståndet till kyrkan
är 1,1 och till Eksjö 4,9 mil.
Elfvestads socken i Bobergs h:d*)
gränsar i norr till Klockrike, i öster
till Klockrike och Westeflösa, från
sistnämnde socken skild genom
Svartån, i sydost och söder till
We-sterlösa och Normlösa, hvarifrån
Svartån skiljer, och i vester till
Skeppsås och Fornåsa. Socknens
längd och bredd är 0,5 mil.
Ytinnehållet är 3,883 tunnland, hvaraf:
2,880 tnl åker och odlad jord;
248 „ äng, samt
755 „ skogbärande mark.
Dertill hör omkring 35 tunnland
vatten. Marken är i det hela en
slätt, på ett och annat ställe
afbruten af upphöjda sandåsar. Rådande
jordmån är lera men det finnes äfven
sand och svartmylla. — Svartån
följer sydöstra och södra gränsen.
Föröfrigt finnas inom socknen endast
några från Svartån gående åar.
Af vägar är den från Skeninge
kommande stora landsvägen den
största. Från densamma utgå flere
mindre vägar så väl åt norr som
söder. — Folkmängden var
omkring år 1760: 550, 1790: 604,
1810: 711, 1830: 780, 1850: 885
samt 1873: 815, hvaraf 395
manspersoner. — Socknens hemmantal
är 471/j oförm. och 351/16 förmedl.
Här finnes en fast folkskola, i
hvilken undervisas 79 skolbarn.
Dessutom undervisas 43 barn i enskild
skola och 9 i hemmet. En
gemensam flickskola för Skeppsås och
Elfvestads socknar finnes äfven,
grundad omkring 1860 genom donation
af aflidne löjtnanten K. J. Tisell på
Köhlbäck, men som först 1866
blifvit församlingens tillhörighet.
Gårdar inom socknen äro:
Am-nada 21/2, Börringe 4, Elfvestad 4,
Försjö 1, komministerbost., Försjö 1,
(Yræsio omtalas 1323), Helleberg
2’/a, L. Hvittorp 3/4, St. Hvittorp
1, (Hvittatorp kallas i ett salubref
af 1437 gammalt frälse, då herr
Karl Magnussons enka upplät det till
själakapellet i Wadstena), Karlshof
med Kölja 51/g, Kölbäck 1,
Munners-torp 1 (omtalas 1334), Presttorp P/j,
Studsberg 3, (Stutzbergha såldes
1376 af Olauer Lafrinzson och
In-gewalder Diekn till Bo Jonsson),
N. Tegneby 13/4, S. Tegneby 23/4
och Örvad l3/4. •— Hufvudnäringen
är åkerbruk. Socknens hela
utsädesbelopp är 1,644 tunnor
spannmål, 487 tunnor potatis samt
obetydligt med lin 1. hampa. Af djur
framfödas här 81 hästar, 240 oxar,
16 tjurar, 361 kor, 81 ungnöt, 287
*) I orten skrifves socknens namn ofta Älfvestad. Redan under 1300-talet
stafvades namnet ’likväl med E. "De gamla formerna Elfuestatha (1371) och
Alfvestadh (1381) visa, att ordet ej gerna är beslägtadt med alf säger Karl
Sidenbladh i sin afhandling om Sveriges Härads- och Sockennamn. "Älfvestad
strider mot vår vanliga stafning af elf."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
