- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
149

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godegård, jernvägsstation - Godegård, frälsesäteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Godegård.

Godegård.

149

nerna äro åt norr Mariedam i
Nerike och åt söder Degerön.

Godegård, frälsesäteri och
bruksegendom inom ofvannämde socken.
Egendomen, som i äldre tider hetat
Torshyttan, har förr tillhört någon
kyrklig stiftelse samt reducerades
såsom kyrkohemman af konung
Gustaf I. Tillhörde derefter kronan
och kom sedan samtidigt med
Fin-spongsgodset i Louis de Geer den
äldres hand, genom fördrag af den
12 oktober 1619 samt köpebref af
den 11 september 1641 — deri
Torshyttan 1 hemman jemte 6’/2
hemman i denna socken upptagas — och
af den 20 december 1643, — deri
inom denna socken upptagas 2917/a,
hemman, åtskilliga kronoutjordar
samt räntan af 3 hemman — hvilka
köp sedermera stadfästades af
drottning Kristina den 30 juni 1646 (se
Finspong). Det var under Louis
de Geers tid som Godegårds säteri
grundades, men sjelf bodde han här
aldrig, utan godset sköttes af hans
fullmägtige, Johan Qvintin. Yid de
Geers död 1652 öfvertogs bland
andra egendomar Godegårdsgodset
af hans yngste då lefvande son,
Jean de Geer d. ä. Denne
till-köpte flera hemman, men senare
förminskades godset så småningom,
och på 1780-talet pantsatte han mot
en obligation å 10,000 daler en stor
del af detsamma till hofmarskalken,
frih. Balthasar Marschalk († 1685),
som testamenterade densamma till
enkefriherrinnan Märta Bjelke, född
Sparre i vederlag mot en fordran
på 7,000 daler, som hon hade i frih.
Marschalks egendom Algö säteri i
Södermanland. Härigenom kom hon
år 1686 i besittning af de
pantsatta hemmanen, och då hon dog
barnlös år 1703, öfvergingo de
genom arf till sedermera riksrådet,
grefve Klas Bonde af Säfvestaholm,
som sedan 1697 var gift med
hennes brorsdotter Beata Märta Sparre.
Dessa hemman förblefvo till större
delen under namn af Bondegodset

inom denna slägt till år 1745. Af
Godegårdsgodset förblef förutom
säteriet i de Geers ego endast
Lind-hult, Upsala och de tillköpta
hemmanen Wiksäng, Gristorp och
Jakobshyttan, samt de på egorna
nyanlagda hemmanen Kämpelandet,
Anderstorp, Espe, Axhultatorp oeh
Hindstorp, äfvensom åtskilliga
ut-jordar. Omkring 1689 reducerades
emellertid en stor del af Märta
Sparres gods, men de Geer fick deremot
behålla flertalet af sina hemman i
och för de stora omkostnader, som
voro nedlagda på bruket. Orsaken
till att de Geer på detta sätt måste
afstå en stor del af sina ärfda gods,
kan måhända sökas i
malmtillgångens aftagande och i de kostnader,
hvilka man möjligen slösade för
undersökningar efter mera gifvande
malmstreck, innan man beslutade
sig för att ödelägga grufvorna, men
äfven i hans eget lefnadssätt. Bland
annat berättas det, att han under
ett besök hos sin broder på
Finspong, vid ett tillfälle skall hafva
spelat bort hela Godegårdsgodset,
samt att han sålunda skulle blifvit
ruinerad, om icke brodern Louis de
Geer d. y. kommit emellan och tagit
affärerna om hand. Jean de Geer
dog härstädes 1696. Godset med
bruket tillföll då hans enka Sara
Hovia, som första gången varit gift
med kommissarien Isak de Besche.
Genom köpeafhandling af den 12
januari 17Ö4 försålde hon
Godegård med Dammen, sedermera
Mariedam i Nerike, till äldste sonen,
Jean de Geer den yngre, för 42,000
daler k:mt. Han återköpte under
olika år ett par hemman af
Bondegodset, samt tillköpte dessutom flere
andra gårdar. Efter hans död 1740
öfvertogs hela egendomen af äldste
sonen, brukspatron Johan Karl de
Geer och mågen, brukspatron Nils
Bergenstråle, gift med Maria
Elisabeth de Geer, hvilka båda utlöste
sina medarfvingar år 1743. Under
deras tid förökades egendomen be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free