Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grafby eller Graby, frälsesäteri - Graversfors jernvägsstation - Graversfors bruk, se Sten - Grebo socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Grafby.
Graversfors jernvägsstation.
ranärmaste med hvarandra
beslägtade.
År 1817 tillhörde egendomen
frälsekamreraren Math. Hellström,
och 1825 majoren Axel Fredrik
Rothlieb, 1852 häradshöfdingen A.
E. Åstrand och för närvarande
v. häradshöfdingen Johan Axel
o o
Åstrand.
Grafby egendom hade af dess
nuvarande egare blifvit försedd med
en väl inredd manbyggnad, men
densamma var knappt färdig, då den
genom vådeld nedbrann år 1875.
Den gamla manbyggnadenfinnes ännu
qvar. Huru det såg ut vid Grafby
under 1500-talet, vid den tid, som
egendomen tillhörde hofjunkaren
Måns Olofsson, kunna vi se af en
beskrifning derom, författad af
honom sjelf, och som ännu finnes i
behåll hos en af hans afkomlingar:
När vi kommo dit till Grafby, säger
han, såg der gräsliga ut, och de hus,
som ännu voro qvar hade min
moder låtit taga af taken och försålt.
Någon tid förut hade här varit
eldsvåda, då såväl hus som trädgård
brunno upp. Emellertid fanns här
ännu ett hus eller "een gammal
lithen stufua", hvilken var målad,
men någon spisel fanns der icke
"wthan ther spijsen hade warit,
gjorde vij lijka till Eldh, och gjorde
vij oss mur wp så länge wäggan
kunde wara." Taket var ock
mycket bristfälligt, så att det regnade
genom det. Men stugan täcktes
med granris, så att "wij kunne få
nogor rådh fram Emoth hösten, Til
thess vij oss skaffade både stufua
och taak, som wij wthi blifva
kunne". Föröfrigt synes der hafva
varit ganska öde, enär uthus
saknades, och såväl åker som äng voro
beväxta med skog, och "ther war
aldrigh sticka gerdesgård wthan
nogor gammal rijshagh".—Grafby är
2 mantal frälsesäteri med tillhörande
Tomta 1/l mantal frälse. Tomta
tillköptes egendomen redan af Knut
Drake. I medio af 1700-talet hörde
under egendomen 2 hela
bondehemman och 10 rå och rörstorp; år
1817 hörde hit 5/J2 mantal och 8
torp samt år 1852 lydde härunder
1 li2 mantal. —Afståndet till
kyrkan är 0,3 och till Eksjö 3,5 mil.
Graversfors jernvägsstation i
Qvillinge s:n af Bråbo h:d å Östra
stambanan. Närmaste stationer äro åt
norr Simonstorp med 1,1 mils
afstånd och åt söder Åby med 0,3
mils afstånd.
Graversfors bruk, se Sten.
Grebo socken i Bankekinds härad
gränsar i nordost och öster till
Wärna, i söder till Åt vid, i sydvest
och vester till Wist samt i
nord-vest till Svinstads socknar.
Längden är 1 och bredden omkring 0,5
mil. Ego vidden är 11,804 tunnland,
hvaraf
2,104 tnl åker och odlad jord.
764 „ äng, samt
8,936 „ skogbärande mark
eller 0,517 qv.-mil, hvaraf 0,062
vatten. Marken är till sin
beskaffenhet olika, men landskapet är med
sina vexlande höjder och slätter
ganska vackert. Rådande jordmån
är lera, ehuru det äfven finnes
sandjord. Af sjöarne härstädes äro de
största Erlången. som med sin
sydöstra ända skjuter in i socknen till
0,4 mils längd, Ören och Wien. Af
de mindre märkas Rödstensjön och
Stäckösjön m. fi.
Genom socknens östra del går
landsvägen från Linköping till
Åtvid. Från Norrköping tillstöter
här en väg, och en annan fortsätter
i vestlig riktning förbi kyrkan till
Wist,socken. — Folkmängden var
på 1750-talet 730, 1790: 882,1810:
927, 1830: 1,033, 1850: 1,243 och
1873: 1,382, hvaraf 659
manspersoner. — Socknen har 366/g
oför-medl. och 223/4 förmedl. hemman.
— Här finnas 1 fast folkskola och
1 s. k. småskola. I den förra
undervisas 141 och i den senare 65
skolbarn, under det 2 erhålla
undervisning i allmänt läroverk, 70 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
