- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
169

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gusum, jern- och messingsbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gusum.

Gusum. 169

singsbruket utvecklades, samt
raserades helt och hållet 1665. Sedan
de Try aflidit förföll bruket
betydligt. En eldsvåda den 11
novem-cer 1677 lade dertill de härstädes
då befintliga alla fyra brännhyttorna
med sina 16 ugnar i aska.
Assessoren och öfverdirektören Abraham
Kronström hade då en större
fordran i sterbhuset, hvadan med
detsamma afslöts ett förlagskontrakt.
Enkan Katarina de Besche och
sönerna Hindrik och Hybbert de Try
pantsatte då messingsbruket till
guldsmeden och handelsmannen i
Stockholm Hans Klerck, mot det att han
gick i borgen för dem hos assessoren
Kronström. Detta oaktadt erhöll
denne på en i revisionen fastställd
fordran på 138,670 daler k:mt
inventering och värdering 1679 på Gusums
bruk, hvilket (hans
efterlemnadebro-der?) assessoren Markus Kronström
(† 1680) lät uppbjuda trenne
gånger, hvarefter det såsom pant
tillföll dennes enka Sigrid Ekehjelm.
En mängd handlingar rörande
Gu-sums bruk på 1660—80-talen
förvaras i De la Gardieska
manuskriptsamlingen. Genom kontrakt
emellan Hans Klerck och en
Hen-drik Steinhaus öfvertogo de till
hälften hvardera den förbindelse,
som Klerck förut ingått med
sterbhuset efter de Try, tillföljd hvaraf
bruket delades dem emellan år 1684.
Steinhaus dref då sin andel, under
det den andre hälften egdes och
disponerades af Klerckiska huset, till
dess Hans Klercks svåger Didrik
Wittfogel blef egare af densamme.
Efter hans död tillhörde den hans
enka, hennes barn och andra man,
sekreteraren Johan Schmidt.
Sedermera satte sig banken i
besittning af Steinhaus del, i anseende
till dennes borgen för hofjunkaren
Abel Reenstjernas skuld till banken.
Tillhörde sedan Lovisinska
sterbhuset samt inlöstes slutligen af
brukspatron Georg Spalding, hvilken blef
egare tillsammans med sin svåger

Magnus Westerberg. Sedan dessa
aflidit inköpte deras arfvingar den
andra delen af bruket af
Wittfo-gelska arfvingarne. Ar 1736
utbytte de messingsbruket sig emellan
och år 1745 underlydande hemman,
hvarefter den ena hälften tillhörde
lagmannen Gustaf Spaldenkreutz och
den andra enkefru Maria
Westerberg, född Spalding. Ar 1742
anlades å den senare delen en
knappnålsfabrik och år 1752 ett jern-och
stålmanufakturverk med k. m.
tillstånd af den 20 oktober samma år.
År 1757 anlade äfven Spaldenkreutz
en nålfabrik på sin andel. Den 5
januari 1760 var vid förstnämde
nålfabrik eldsvåda. Samma år
anlades äfven en kniffabrik,.hvilken snart
åter nedlades. Egare till bruket
voro fortfarande slägterna
Spaldenkreutz och Westerberg, men från
år 1812 den senare ensam. Adliga
ätten Spaldenkreutz är sedan 1848
utgången på svärdssidan. En af
egarne brukspatron Erik Wilhelm
Westerberg dog 1825. Derefter
tillhörde bruket hans arfvingar, hvilka
på 1850-talet voro till »/a
brukspatron E. Westerberg, ’/6 G<
Westerberg, 1/4 major-mekanikus Karl
Theodor Ekenstam, gift med
Charlotta Wilhelmina Westerberg och
1/1J inspektören Kalander. Så
småningom öfvergick bruksegendomen
till brukspatron E. Westerberg. Med
innevarande år (1875) är densamma
af honom försåld till Gusums
bruks-och fabriksaktiebolag, hvars
disponent är brukspatron Axel
Westerberg.

Manbyggnaden, som uppfördes på
1750-talet, är af trä, samt belägen
vid Gusumsåu. Omgifves af park
och trädgård. — Till bruket
hörande hemman äro 1 mantal Stora
Gusum, 1 Frörum, 1 Åby, V,
Al-boga, */a Gisletorp, ’/a Åketorp och
1/3:s mantal Åby gästgifvaregård.
Egovidden är 2,700 tunnland, hvaraf
omkring 1,100 tunnland åker och
äng samt 1,600 tunnland skog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 15:02:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free