Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heda socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
Häradshammars socken.
Häradshammars socken.
klockorna hafva förr hängt i
trästapel men hänga nu i tornet. A
storklockan, som omgöts år 1771 af
Elias Fries Thorsson i Jönköping,
läses följande:
Wid Adolf Fredriks död min luta
sorgligt stämdes,
Af häftigt klagorop min goda röst
förskämdes,
Till Gustafs kröningsfest jag åter fick
mitt ljud
Och fullgör nu mitt kall. Gör du ock
så mot Gud;
Så dör du till nytt lif och vinner visst
den ära,
Att uti evig fröjd få lifsens krona bära.
Den mindre klockan har en
inskrift på latin, som utvisar, att den
göts 1679. — Till kyrkan höra ett
vigvattenskärl, en dopfunt samt
tvenne krucifix. — A väggen finnes en
grafsten med Ornflyktska vapnet,
uppsatt öfver assessoren i kongl.
Göta hofrätt Peder Eriksson, död
på sin gård Ingwaldstorp den 2
april 1646, och dess hustru Helena
Örnflykt. Hufvudbanér hafva
åtminstone förr funnits här öfver
majoren vid östgöta regemente till häst
Barthold Schultzendorff f. 1681;
ryttmästaren af östgöta kavalleri
Gudmund Bruun f. 1622 † 1696 och
begrafven i Bjälbo kyrka samt
ryttmästaren vid östgöta kavalleri
Johan Hååf född 1662 † och
begrafven härstädes år 1735. Dessa båda
sistnämdes vapen voro lika,
nemligen i skölden en ryttare med pistol i
handen, sittande till häst och öfver
hjelmen en arm med en pistol i
handen.
Om Heda kyrka berättar sägen,
att hon skall vara uppförd af en
jätte. En annan jätte skall då,
förgrymmad öfver företaget, från
Röd-gafvel vid Omberg hafva slungat ett
stort stenblock för att krossa henne.
Stenen hann dock, såsom vanligt vid
dylika sägner, icke fram utan föll
ned på något afstånd i vester från
Heda kyrka. Stenblocket visas ännu
i dag af folket. Sistnämde jätte
hade sitt palats i Rödgafvel. Ur de
ståtliga gemaken härstädes skall
Heda kyrka hafva erhållit sitt
kyrko-8iifver. Jättarne försökte ofta,
framförallt om julnätterna, att återtaga
detsamma, men det lyckades dem
aldrig. En gång skola de, sedan
de vid sitt besök i kyrkan
misslyckats att återtaga silfret, hafva
företagit sig att dricka af messvinet
och vigvattnet, hvaraf de blefvo sä
berusade, att de mördade
hvarandra. Den enda, som undkom med
lifvet, var en gammal trollpacka,
som gömt sig bakom en ugn.
Troll-packan skall sedan hafva yttrat, att
hon, som lefvat under sju
ekesko-gars uppväxt och borttynande,
aldrig förr varit vittne till ett sådant
oväseende.
Afståndet från kyrkan till
Linköping är 5,5 och till Wadstena 2,3
mil. — Generalvisitation försiggick
senast år 1865. Socknens
kyrko-och skolkassor belöpa sig
tillsammans till omkring 1,500 kronor.
Af fornlemningar märkas här
tvenne runstenar, hvilka förr stått på
kyrkogården men nu äro inmurade
högt uppe å kyrkans yttre sida. På
en timmerstock i en urgammal
byggnad finnes äfven en runristning.
A komministerboställets egor har
häradets uråldriga tingsplats varit.
Flera personer hafva efter denna
socken tagit sig namn. Bland dessa
nämna vi här trenne, hvilka
förvärfvat sig en plats bland Sveriges
namnkunnige män, nemligen skalden
Samuel Johan Hedborn, som föddes
härstädes den 14 oktober 1783. Hans
föräldrar voro lifgrenadieren Jöns
Kölberg och Ingeborg Johansdotter.
En annan, äfven grenadierson
härifrån, är naturforskaren Johan
Hedenborg, bekant äfven såsom
resande. Han föddes den 21 oktober
1787. Den tredje föddes icke inom
socknen, men hitflyttade såsom barn
med sina föräldrar,
hemmansbrukaren Thyrs Israelsson Kullander och
Sara Månsdotter. Det var Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
