Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofgården, egendom - Hofs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hofgården.
Hofs län.
223
städes 1783. Senare tillhörde
Hofgården dennes son, löjtnanten, frih.
Johan Thure Funck, känd såsom
ifrig deltagare och jemnlikhetsifrare
vid Jakobinerklubbarnes
sammankomster under fransyska
revolutionen. Under sin vistelse i
Frankrike förlorade han sin ursprungligen
betydliga förmögenhet, och
Hofgården försåldes till öfversten, grefve
Sparre. Tillhörde senare
hofmarskalken von Platen, omkring 1810
majoren Adolf Ludvig Lindenkrona,
samt 1828" majoren A. Rosenborg.
År 1836 öfvergick egendomen till
fabrikören John Swartz i
Norrköping, som härstädes den 6 januari
1838 stiftade en särdeles välgörande
belönings- och sparkassa för gifta
statkarlar, för att derigenom
bereda dem sjelfva understöd eller
deras hustrur och barn hjelp vid
mannens och fadrens död. —
Sedan John Swartz dött den 16
februari 1852 — efter ett lif af
sällsynt verksamhet såväl för det
enskilda som allmänna — öfvergick
Hofgården till hans son, nuvarande
egaren, godsegaren Johan Gustaf
Swartz. Under den tid han egt
Hofgården, har egendomen blifvit
uppdrifven och uppskött till en af
de bästa jordegendomar inom
provinsen, hvarför den äfven allmänt
anses som en mönsterfarm i stort.
Särdeles stor förtjenst har egaren
dessutom inlagt om
mejerihandterin-gen, synnerligen genom uppfinningen
och tillämpningen härstädes af d. s.
k. Swartziska ismetoden vid
grädd-sättning och smörberedning, hvilken
metod numera allmänt vunnit
utbredning icke blott inom vårt land
utananvändesäfveniutlandet. Denna
uppfinning torde i icke ringa mån
bidragit t i i I de mejeriaktiebolag, som
under senare tider uppstått inom
landet, och hvars verksamhet
upp-drifvit denna handtering till en förut
föga anad grad.
Vid Hofgården finnes egen
folkskola.
Egendomen är belägen vid sjön
Tåkern. Den är väl bebyggd med
stenhus, som omgifves af trädgård
och park. Mangården lärer i
ur-äldsta tider stått närmare kyrkan
"på det rum", säges det i midten
af 1700-talet, "therännu en ståtelig
hvälfd källare är under en
kröga-res stufva". Omkring år 1400 lät
abedissan i \yadstena Karin
Boosdotter bygga ladugården under
klostret. Ar 1588 räknas Hofs gård
och ladugård för krono. Ar 1735
skattlades egendomen till 71/4
hemman med 126 tunnor och 26
kappars årligt utsäde, 232 lass hö,
torparnes inberäknadt, samt godt
mulbete, men ingen skog, utan den
måste hemtas från allmänningen och
Omberg, fiske i Tåkern och 21
dagsverkstorp. Dessutom arbetade
här 12 "halfväxta|drängar" och fyra
"försvarskarlar", som skulle förrätta
arbete utan vidare aflöning, än att
de voro fria från mantalspenningar
och värfningar. Ar 1828 fanns här
åker till 400 tunnors årligt utsäde.
— Egendomen består ännu af 7’/4
mantal skatte. Egovidden säges vara
öfver 1100 tunnland. Jordmånen
består af svartmylla, med lerbotten.
Till egendomen höra väderqvarn och
tegelbruk, det senare anlagdt af
nuvarande egaren. — Af djur funnos
här år 1856 36 hästar, 48 oxar,
75 kor, 3 tjurar, 6 ungnöt, 1,252
får, härstammande från
Mecklenburg, derifrån 700 st. infördes år
1853, samt svinkreatur af Essexras.
— Afståndet till kyrkan är helt
kort, och till Wadstena 0,8 och
till Linköping 4 mil.
Hofs län var ett af de län, i hvilka
Östergötland under unionstiden var
indeladt. De andra voro Stegeborgs
och Ringstaholms. Hofs län var
beläget i sydvestra delen af provinsen
samt omfattade de båda vid
Wet-tern belägna Dals och Lysings
härad samt öster derom Göstrings och
Wifolka härad. Fogden bodde på
det ofvanbeskrifna Hoff eller Hof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
