Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häradshammars socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255 Häradshammars socken.
Häradshammars socken.
des är 1821 af Schörlin men
renoverades år 1860 af E. Nordström
samt har nu 12 stämmor. — Af
äldre inventarier fmnas här en
dopfunt af messing och en korkåpa med
guldstickning på silfverbrokad från
1695 med Natt- och Dagvapnet.
I sakristian hänga porträtter öfver
följande, hvilka varit kyrkoherdar
härstädes: Laur. Laurentius Laurinus,
Andreas Nik. Arenius, Hagv. Pet.
Kylander, Petrus Wetterstén, Joh.
Palmærus, 01. Langelius och Anders
Georg Dahlin. Dessutom finnas
trenne taflor på väf med series
pa-storum et comministrorurn. —
Tornet är uppfördt 1835—36. I
detsamma hänger kyrkans ringklocka,
hvilken före sistnämda år hängde i
en klockstol. Klockan, som är
gjuten år 1807 af qvarlemningarne af
den gamla klockan, har följande
inskrift:
Jag kallar menniska med mitt ljud,
Oig upp till Herrans tempel träda,
Der lagens ord och nådens bud
Dig väcka, ära, stärka, gläda.
Jag man&r dig till trogen bön,
Till hjelp, när vädeldslågan brinner.
Om död och dom jag sist påminner;
Lef så, a.tt du får trones lön.
Den gamla kyrkan, som var af
okänd ålder, ansågs under
1700-talet, som en af de vackraste i
fögderiet. Med koret höll hon i
längd 87,5 och i bredd öfver 38
fot samt hade 11 pelare, hvaraf 4
stodo utmed hvar sin långvägg och
de öfriga i midten af kyrkan.
Emellan desamma voro 9 större och
mindre tegelhvalf, små fönster och
trånga dörrar. År 1792 ned togos
hvalf och pelare; fönster och dörrar
gjordes större. En ny läktare blef
då äfven uppförd. I koret fanns
en upphöjd graf för
Ulfsparrefamil-jen. Grafven omgafs af ett
jern-staket samt uppbyggdes 1686.
Altaret var beläget 4 fot från östra
gafveln. Al tar taflan, som var
förfärdigad af bildhuggeriarbete med
stark förgyllning, framställde i små
bilder Kristi lefnadshistoria. Den
ansågs vara tagen i ett kloster i
Tyskland under trettioåriga kriget
samt hitskänkt af riksrådet och
amiralen, frih. Åke Hansson Ulfsparre.
Sedan kyrkan erhållit ny altartafla,
målad af Hörberg, försåldes denna
till Jonsbergs kyrka. Orgelverket
härstädes hade 9 stämmor och
uppsattes år 1750. — Förutom de af
ätten Ulfsparre, som voro begrafna
här, funnos här äfven grafstenar öfver
riksguardieren David von Kohlen
(† 1625), Karl de Wickstil
Nordanskog († 1629) och hans fru Maria
01ofsd:r Nordanskog Musla, Olaus
Olai Musla till Gottnavik († 1615)
och hans fru Margareta
Gyllenstjerna († 1604). — Kyrkans
klockor hängde till 1741 i en trästapel,
men nämde år uppbyggdes ett torn.
Afståndet från kyrkan är till
Norrköping 2,5 och till Linköping 6,5 mil.
— Generalvisitation försiggick senast
1867. Kyrkokassan belöpte sig 1874
till 2,384 och skolkassan till 3,251
kronor.
Bland socknens kyrkoherdar
nämna vi Laurentius Laurinus († blind
1655), hvilken gjort sig bekant som
latinsk skald samt genom en
krönika öfver Sveriges konungar allt
ifrån Magog.
Af fornlemningar märkes en
runsten, liggande på kant i Tåsby (nu
Åkerby) trappbacke. Föröfrigt
omtalas här ättehögar å prestgårdens
egor, hvilka enligtsägen skulle vara
uppkastade öfver dem, som stupat
i Bråvalla slag. I uråldriga tider
påstås här häfVa varit en offerlund.
— På Lönö egor invid farleden till
Norrköping synas märken efter en
förskansning, hvilken säges hafva
blifvit anlaggd under konung Karl
IX:s eller Gustaf II Adolfs tid. År
1677 iståndsattes den ånyo och blef
efter konung Karl X:s
befallning-besatt med 100 man af den närmast
boende allmogen under kapten
Kristian (?) Rotkircks befäl för att
hindra danskarna att landstiga
härstädes. Efter afslutad fred år 1679
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
