- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
334

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S:t Lars socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334 S:t Lars socken.

S:t Lars socken.

nar m. m. (om härvarande
trikåfa-brik, pappersbruk m. m., se vidare
Tannefors). Vid Nyqvarn å östra
sidan om Stångån finnes en år 1875
färdigbyggd pappersmassefabrik,
tillhörig Linköpings fabriksaktiebolag.
Inom socknen finnas dessutom
kakelugnsfabrik och bryggeri. Vid
Nyqvarn har till omkring 1860
funnits tegelbruk och invid Linköping
Stångs och Nyqvarns sammanbyggda
qvarn,*) hvilken äfven på senare
tiden upphört med sin verksamhet.
Vid gamla Stångebro nordost om
staden fanns förr en kniphammare,
anlagd af assessoren Anders Iggström
år 1775 med bergskollegii tillstånd
af 1485. — Invid Stångån nära
Linköping finnes en helsobrunn, kallad
Ladugårdskällan, hvilken sedan
början af detta århundrade varit mer
eller mindre besökt, äfvensom vid
Ekkällan, belägen 0,1 mil från
Linköping. Denna sistnämda
undersöktes 1754 af provinsialläkaren
Hag-stöm, men har upphört att begagnas
för några tiotal af år sedan. Vid
Lugnet har äfven en mineralkälla
under några år varit använd.

S:t Lars socken eller Sancta
Laff-rintza sohn, såsom den benämnes
1383, är otvifvelaktigt en af de
tidigast bebyggda orter inom
provinsen. Vid hvilken tid kyrkan, som
är belägen inom Linköpings stad,
blifvit byggd, är obekant, men med
visshet tror man sig veta, att hon
är en bland de äldsta kyrkor i
riket samt att hon blifvit ånyo
uppbyggd efter en undergången
eldsvåda och invigd af biskop Colo,
som blef biskop omkring 1160.
Kyrkan blef då eller var redan förut
helgad åt S:t Laurentius, hvilken
för sin tro blef af Decius lefvande
stekt å halster. Kyrkan var länge
Linköpings förnämsta och begag-

nades alltjemt under den tid, den
nuvarande domkyrkan var under
byggnad. Under biskop Kols tid
lades de omkring staden belägna
byar och gårdar under denna
kyrka såsom en särskild församling, en
åtgärd, som sedermera stadfastades
af erkebiskop Jarler och andra
biskopar på mötet i Skara år 1241,
då derjemte förordnades, att
dop-eller funtafgiften skulle erläggas till
domkyrkan i Linköping och icke,
såsom genom missförstånd skett, till
den mindre S:t Laurentiikyrkan.
Under katolska tiden var S:t Lars en
egen församling, och voro
medlemmar af domkapitlet kyrkoherdar
härstädes, men sedan på mötet i
Örebro år 1529 stadgats, att om
flera kyrkor funnos i en stad, skulle
de lyda under en pastor, blef S:t
Lars socken förenad med Linköping
och utan tvifvel anslaget såsom
prebende åt dåvarande kyrkoherden vid
domkyrkan eller åt domprosten,
hvilka båda befattningar först sedermera
sammanslogos genom konung Karl
IX:s förordning af d. 22 mars 1604.
Att S:t Lars endast varit prebende,
kan man förstå deraf, att
försam-lingsboarne aldrig egt rättighet att,
i likhet med annexförsamlingar,
deltaga i kyrkoherde eller
domprostvalet, förr än på sista tiden. År
1762 försökte man visserligen att
erhålla dylik rättighet, enär
öfverstelöjtnanten Karl Gustaf Boije på
Ryd nämde år härom inlade en
ansökan, hvilken dock genom kongl.
maj:ts utslag af den 4 febr. 1763
blef helt och hållet afslagen. En
ytterligare ansökan i samma ämne
år 1801 af majoren, grefve Karl
Emil Cronhjelm afböjdes äfvenledes.
Numera kan dock Linköpings stad
med S:t Lars socken såsom annex
anses såsom ett pastorat, sedan S:t

*) Efter ansökning af stadsfullmägtige i Linköping har kongl. maj:t genom
förordning af den 28 januari 1876 bestämt, att lägenheten Stångsqvarn med
St&ngs-qvarns och Nyqvarns utjordar i S:t Lars socken och Hanekinds härad skola från
och med 1877 års ingång i judicielt, administrativt och ecklesiastikt hänseende
skiljas från denna socken och i stället förenas med Linköpings stad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free