Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malma, säteri - Malmen, exercisplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Malmen.
Malmen.
till nyssnämnde biskop, hvilken år
1432 derjemte af Johan Ragnersson
tillhandlade sig hela den lott i
Malma, som Magnus Earlsson förut egt.
Omkring 1514 tros egendomen
hafva tillhört Knut Olssons enka
Birgitta Haraldsdotter. Egdes senare
af ryttmästaren Lennart Svensson
Bock samt 1612 och 1622 af "välb.
fru Märta". Tillhörde 1636 och till
sin död härstädes 1676 Bengt
Lennartsson Bock och var då 2
hemman frälse och 1 skatte, det senare
köpt 1625 af Erik Geete, med
tillhörande 7»/a gamla frälsen. Egdes
1683 af Mikael Bengtsson Bock,
samt tillhörde en tid måhända
äfven dennes äldre broder, öfversten
Lennart Bock, 1686 och 1725
majoren Lennart L:son Bock, vid hvars
död 1734 ätten utgick å
svärdssidan. År 1750 tillhörde egendomen
hans yngsta dotter Elsa Bock och
hennes man, öfverstelöjtnanten Per
Stålhammar, 1786 ryttmästaren
Johan Gripensköld, vidare ryttmäst.
Magnus Gabriel Gripensköld (†
härstädes 1794), derefter hans måg,
fänriken Karl Magnus Duse († härst.
1815), gift med Johanna Gustafva
Gripensköld († 1835), 1818 deras
måg, kammarjunkaren Karl Edvard
Montgomery, 1825 handlanden i
Skeninge Johan Karlsson, 1829 och
till 1874 hofkamereraren Gustaf
Adolf Stockhaus († 1877), som 1874
försålde egendomen till frih.
Fleetwood och herr Mörtstedt.
Egendomen är bebyggd med
tvåvåningshus. Den består af Malma
3 mantal frälsesäteri med qvarn och
såg samt underlydande Boeryd */a,
Sjögla 1/2 frälse och Måsebo 1/a
skatte. — Afståndet till kyrkan är
0,5 och till Eksjö 2,5 mil.
Malmen, exercisplats för Kongl.
l:a och 2:a
Lifgrenadierregemente-na, belägen i Kärna socken, 0,5 mil
fxån Linköping och alldeles invid
jernvägsstationen Malmslätt.
Östergötlands båda regementen
ega gamla anor.
K. Första Lifgrenadierregementet
kallades intill slutet af 1700-talet
Östgöta regemente fotfolk. År 1595
upptages östgöta fotfolk till 2
fä-nikor, den ena på 230 man under
Per Månsson och den andra på 118
man under Bengt Månsson. Under
striderna mellan Sigismund och
hertig Karl år 1598 slöt sig östgöta
fotfolk till den sistnämnde och
deltog sannolikt i slagen vid
Stegeborg och Stångebro samma år.
Emellan åren 1604 och 1618 hade
hertig Johan befälet öfver allt
krigsfolk i provinsen. Båda
östgötafanorna deltogo under denna tid i
slaget vid Kirkholm 1605 och i
kriget mot Danmark 1010—11.
Under Gustaf II Adolfs
långvariga krig fick östgöta fotfolk talrika
tillfällen att utmärka sig. Det
bevistade Rigas belägring 1621,
deltog i 1622 års fälttåg och 1626 i
expeditionen till Preussen, der en
del af regementet inlades som
besättning i det eröfrade Marienburg,
under det en ann’an del fick sig
uppdraget försvaret af den vigtiga
orten Höfft vid Weichseln. Hösten
1629 återkom regementet hem, men
måste redan 1630 följa konungen
till Tyskland, deltog i slaget vid
Leipzig 1631, Donauwörths eröfring
och öfvergången af Lech 1632 samt
följde sedan konungen till München
och derifrån till Sultzbach. Yid
stormningen af höjderna vid Alte Feste
1632 förlorade reg:t sin öfverste,
Hand, som blef sårad och fången
samt snart derefter afled af sina sår.
Chef blef nu öfverstelöjtnanten
G. Kyhle. Från Furth gick
marschen öfver Rothenburg och
Er-furth till Naumburg och derifrån
till Lützen, der regementet den 6
nov. 1632 med största tapper het
och utmärkelse kämpade i första
träffens högra flygelbrigad och fick
af 848 man 411 sårade. Nytt
manskap tillfördes emellertid från
Sverige. Efter stilleståndet i
Stums-dorf sändes en del af reg:t till Pom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
