Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Risinge socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risinge socken.
verk, flera sågar och mjölqvarnar,
färgeri, garfveri m. m. Under
äldre tider bearbetades här en mängd
grufvor, såsom Garpe-, Gettorps-,
Henne-, Abraham-, Elge- och
Kettle-grufvorna, alla belägna på
Dofver-torps egor. Få Sätra ägor fanns
förr en grufva, hvilken ånyo
upptogs 1669 men som nedlades efter
2 år. Ödelagda grufvor synas
äfven på Lotorps, Grostorps och
Flas-björke egor. En stor del af dessa
voro ödelagda redan 1673. Omkring
1750 och ännu 1828 arbetades
endast i Storgrufvan och Kärrgrufvan,
hvilka gåfvo rödbräckt jernmalm.
På Eliantorps egor har funnits en
nu ödelagd svafvelgrufva. Vid
Lo-torp, Grostorp, Börsjö,
Hemmings-torp och Erstorp hafva varit
bergsmanshyttor, af hvilka de flesta voro
ödelagda redan under 1600- eller
1700-talen.
Risinge omnämnes år 1369 såsom
egen socken hörande till Bråbo
härad. Socknen har till sin storlek
varit olika vid olika tider.
Emellan åren 1550 och 1663 skall en
fjerdedel ha tillhört Vrånga.
Alltsammans har varit bergslag, till
dess Karl XI, sedan de flesta
grufvorna blifvit ödelagda, år 1681 lade
ungefär två tredjedelar under
landsrätt. Den återstående delen
räknades till Wånga och Hällestads
bergslag. I kyrkligt hänseende bildar
socknen ett konsistorielt pastorat af
l:a klassen. Vid Finspong finnas
särskild brukspredikant och eget
kapell (se Finspong). Kyrkan är
nyuppförd åren 1845—1849 af
direktören A. B. Nyström och hans
söner samt är den största och
vack-saste i sitt slag inom Östergötland.
Hon är uppförd af tegel och granit
i byzantinsk stil med rundbågshvalf,
som uppbäres af 28 pelare. Inuti
kyrkan finnas 2 läktare.
Altartaf-lan är målad af Hörberg och
föreställer Kristi bergspredikan.
Densamma är hitskänkt af konstnären
sjelf, men uppsattes aldrig i gamla
Risinge socken. 139
kyrkan utan förvarades derstädes i
sakristian, i afvaktan att blifva
upphängd i nya kyrkan, hvars
uppförande blef beslutad redan 1811.
Orgelverket om 19 stämmor är af
Åkerman. I taket hänga sex
ljuskronor af jern, tillverkade vid
Finspong. I kyrkan förvaras tvenne
krucifix, det ena gammalt,
försilf-radt, det andra nyare, af jern och
gjutet vid Finspong. Det prydliga
tornet är försedt med åskledare. I
detsamma hänga tornur och
kyrkans ringklockor. Å storklockan
finnas en mängd bilder, Kristi
uppståndelse, flera par hjortar, konung
Karl XI:s namnchiffer — C. XI
R. S. ■— omkring riksvapnet samt
en inskrift, som utvisar, att hon
blifvit gjuten år 1682 af Andreas
Hook samt omgjuten och förbättrad
med "salig Monsr Jost. Holtings
testamente CXX Riksdaler". Före
denna omgjutning hade klockan
följande inskrift: Ulf mek stöpte Gudi
til lof ok Jomfru Maria, i
wördi-gare Faders Bisp Johans tid, årorn
efter Grus byerd M. D. VI ok XX.
Å den mindre klockan läses:
Venite plangentes, audite credentes,
Orate fidentes, abite ]audentes.
Kristen själ, Hör till väl
Kom här fram, Gud är gram,
Gör sann hot. Faslig sot
Genom pest Och dernäst
Hungersnöd Har bragt död
Samt krig svårt. Det oss hårdt
Tvingar än. Men se sen
Konung Karl Som en karl
Fridt sig från Turkars hand
Blir visst land Till sjöstrand
1 Wärjadt väl, Att kropp, själ
I Guds hus Af trons ljus
Lyckligt må Sällhet nå.
I närheten af den gamla kyrkan,
hvilken ännu qvarstår, fanns fordom
en år 1754 förstörd flat sten, som
hvilade på andra mindre stenar.
Stenen anses ha varit en offersten
och gifvit anledning till kyrkans
uppbyggande på denna plats. Denna
kyrka var, såsom det synes, helgad
jungfru Maria. Efter att flera
gånger blifvit tillbyggd, senast 1738,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
