- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
193

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköldstad, egendom - Skönberga socken, se Skinberga - Skönnarbo, bruksegendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sköldstad.

Skönnarbo. 193

Lingen, hvilken egde den till sin
död 1820. Frih. v. L. samlade
härstädes ett rätt vackert bibliotek,
som år 1868 skänktes till
Linköpings stiftsbibliotek, hvarigenom flera
sällsyntare arbeten kommo detsamma
till del. Tillhörde från 1820 och till
sin död dennes son, fänriken, friherre
Fredrik Reinh. v. Lingen, som till
följd af sjuklighet aldrig sjelf skötte
egendomen. Han dog 1867 som den
siste manlige medlemmen af sin ätt.
Af hans arfvingar inköptes
egendomen å auktion år 1869 af nuv.
egaren, kapten, frih. Gustaf Adolf
Lagerfelt, hvars son, löjtnanten, frih. Karl
Henr. Lagerfelt genom arrende
inne-hafver densamma.

I närheten af allén å en på
1860-talet upplöjd åker finnes en
bauta-sten af svart gråblå gråsten. Stenen
är omplanterad med unga löfträn.
Den säges i en senare tid blifvit
hit-flyttad till minne enligt någre af ett
hemligt besök härstädes af den
landsflyktige grefve Klas Fr. Horn eller
enl. andra till minne af ofvannämde
general Horns hemkomst från, såsom
det säges 1789 års krig, men
måhända snarare från 1789 års riksdag,
der han tillika med en mängd andra
adelsmän varit fängslad, och skall
han här blifvit emottagen af sin
grefvinna, omgifven af godsets folk,
under fröjd och välönskningar. Så
länge egendomen var inom denna
familj, firades på samma ställe
minnet af denna dag under lek och dans.
— I Sköldstad skog äfvensom i den
omkringliggande nejden finnas vackra
lager af granit, liggande i bestämda
aflagringar och af betydlig
utsträckning. Då man bultar å dessa berg,
höres ett dånande ljud från de
emellan berglagren varande mellanrum.
Detta har troligen gifvit anledning
till folktron, att trollen här hafva
sina festsalar, hvarför ännu i senare
tider omkringboende ej nattetid
vågade beträda dessa berg utan att
åtminstone förut hafva vändt sin röck

afvig och derigenom gjort sig
oigen-känlig för underjordens makter.

Sköldstad är bebygdt med en i
senare tider reparerad tvåvånings
manbyggnad af trä omgifven af
trädgård. Egendomen består af 1 mant.
frälsesäteri med Bo ’/j m. skatte
samt utjordarne Wikingstad och
Kiof-sten. Tillsammans är arealen 186 t:d
21 k. åker, 36 t:d 9 k. äng samt
136 t:d 24 k. hagmark. Häraf
tillhör Sköldstad 114 t:d 5 k. åker, 23
t:d 13 k. äng och 112 t:d hagmark,
torpet Gatan 5 t:d 10 k. åker, torpet
Grantoppen 4 t:d 8 k. åker, Bo 21
t:d 25 k. åker, 3 t:d 31 k. äng och
13 t:d 3 k. hagmark, torpet
Ling-hem 4 t:d åker, Wikingsstads utjord

21 t:d 2 k. åker, 6 t:d 7 k. äng, samt
utj. Klofsten 16 t:d 3 k. åker, 2 t:d

22 k. äng samt 11 t:d 21 k.
hagmark. Afståndet är till Bankeberg
0,2 och till Linköping 1,2 mil.

Skönberga socken, se Skinberga.

Skönnarbo, bruksegendom i
Tjäll-mo s:n af Finsponga l:s härad. Å
kronohemmanet Skönnarbo egor,
anlades år 1705 en stångjernshammare,
af borgmästaren i Norrköping Karl
Johansson, som redan derförut egde
Folkströms en mil härifrån belägna
bruk. Efter hans död 1707 egdes
Skönnarbo jemte hans flere andra
egendomar och grufvor i
Östergötland och Nerike i 65 år gemensamt
af Karlsonska arfvingarne, som voro
afkomlingar af hans två söner,
adlade med namnet von Carlsson och
två döttrar, hvardera gifta tvenne
gånger (se Folkström). Egorna
utvidgades betydligt genom tillköp af
närbelägna hemman. Intressenternas
antal var stundom stort, och andelar
gingo ofta i handel. Men på
1760-talet företogo sig två delegare att
utlösa de öfriga, och gynnades
dervid af egendomarnes prisfall och
allmänna penningeförlägenheten efter
sedelindragningen vid 1765 års
riksdag. Dessa två voro Karl
Johanssons dotterson, brukspatron Karl
Wingeflykt, som bebodde Skönnarbo

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free