Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wi eller Wij, säteri - Wi, Norra-, socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 Wi, Norra-, socken.
Wi, Norra-, socken.
eller Winge, gift med hofjunkaren
J. Gyllenhorn, omkr. 1649 deras
måg, majoren Ingev. Crusebjörn,
vidare Bengt Skytte, 1683 öfversten
Nils Liljehöök, i hvars ego gården
kallas gammalt allodialfrälse,
välbe-bygdt och brukadt af egarens eget
folk och afvel, efter hans död 1692
hans enka Brita Leijonsköld. († härst.
1724), på 1750-talet generalmajoren,
grefve Joh. Cronhjelm, då
underlydande utgjordes af 4 mantal och 5
torp, senare majoren Fredr. Magn.
Wolffelt († 1838;, hans son löjtn.
sed. majoren Maurits Konstantin W.,
genom köp öfverstelöjtn. Robert
Karlsson Montgomery († härst 1846),
genom arf dennes son, kapten Karl
Hampus M. († 1862) och för
närvarande hans barn.
Egendomen är belägen vid Glan
och består af 1 m. frälsesäteri med
tillh. torp 2’/a m. och Ålekärret.
Torp hörde hit redan 1687. Afst.
till Norrköp. är 1 mil.
Wi, Norra-, socken i Ydre h:d,
belägen vid Sömmens sydöstra del,
gränsar i n. och nordost till Malgasanda
och Tirserum, i sydost till S. Wi af
Kalmar län, i s. och sydvest till
Svinhult och Sund samt i v. till
Asby. Arealen är 1,104 qv.- mil
hvaraf 0,917 qv. mil eller 21,222
tunnl. = 118,840 qv.-ref fastland. Af
vatten upptages 0,187 qv.- mil. Af
arealen uppgifves omkr. 10001, vara
åker. Marken är ojemn och till
stor del uppfyld af berg och sten.
Af särskilda höjder märkas Urberget,
Kjälemåla knapp, Kor pa, Bockskinns-,
Hatte-, Wassvik-, Gull-, Qvig-,
Klefva-, Kittel-, Falk-, Ulfve-,
Käm-pekullabergen m. fi. Bådande
jordmånen är svartmylla samt en föga
fruktbar sandjord. Sjöar och gölar
finnas här till ett antal af 45. Af
Sommen hithöra den s. k. Wifjärden
och innersta delen af Svanaviken.
De största insjöarna äro Njerfven,
Skiren, Höstängen och Östersjön.
Kärr och mässar upptaga en
betydlig del. Förbindelser med omnejden
sker förnämligast genom stora
landsvägen, som kommer in från
Tirserum, går med ansenliga backar i
sydvestlig och vestlig riktning förbi
kyrkan, derefter åt sydost till Sund.
Andra mindre vägar utgå i olika
riktningar till Tirserum, Sund och
Svinhult. För vinterkörslor
användas vattendragens isar, och
sommartiden är ångbåtskommunikation å
Sommen. — Folkmängden var omkr.
1754: 760, 1790: 847, 1810: 899,
1830: 971, 1850: 1.064,1870: 1,114
på 304 hushåll, 1873: 1103 hvaraf
528 män och 1877: 1,104.
Hemmantalet är 41’/g oförm. och 331/,
förrn. — I en flyttande folkskola
undervisas 92 och i en småskola 53
skolbarn; 2 undervisas i hemmet.
Till skolan finnes en donation af
prosteri Boræus.
Gårdar inom socknen äro:
Bag-gemåla 1/l, Bänarp 1, Fallerås 1,
Fruhammar ’/4, Gallebo 1,
Hermans-bo 1, Herrbergshult 2, Holmarp */g,
Hult 2*/a, Högmåla 3/4, Kofrabo 1,
Kämpekulla */4, Kölemåla */4,
Lid-hult 1, Lodhult % Målen 1,
Njerf-vefall % Njerfvehult 1, Olstorp 1,
Prestgården 2, Probarp ’/*,
Ribbings-hof 2, L. Rödja 1/i S:t d:o 5/g,
Sig-gemåla 1/a, Sjöhult J/2, Sjövik 1,
Skirshammar Smedstorp
So-lebo 1, Sonstorp 7a» Stjerneberg
Svana 2, Svarttorp ’/a
Svenninge-by 2, Tullerum 2, Wisslevik
mantal. Årl. utsädet är 450 t:r
spanmål och 470 t. potatis. Af djur
framfödas här 125 hästar, 130 oxar,
28 tjurar, 680 kor, 95 ungnöt, 1250
får, 15 getter och 130 svinkreatur.
Inom socknen finnas 8 qvarnar, 1
par sågar och 1 bränneri.
Wij nämnes 1374 med en dess
kyrkoherde. Sedan länge har
socknen tillsammans med Tirserum i
Kinda härad som annex varit ett
pastorat, nu af 2:dra klassen. År
1689, d. 18 juni, förklarades
pastoratet patronelt och tillkom jus
patronatus egaren af Ribbingshof.
Några år derefter eller 1693 förklara-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
