Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Theatern föreställer ett elegant möbleradt rum. I fonden en glasdörr, som leder ut
till trädgården; till höger ingångsdörren, på venster sida en dörr, som anses leda till de
inre rummen. Vid första kulissen till venster ett sybord, hvarå finnes en ringklocka; bakom
detsamma en causeuse; till höger ett skrifbord jemte en ländstol.
FÖRSTA SCENEN.
Emilie (ensam, sitter vid sybordet med ett öppet
bref i handen.)
Hur skall jag bära mig åt! — Att det
skulle hända just första gången, som Carl
är frånvarande och det till på köpet mot
sin vilja! — ty det ska’ gud veta, att
jag måste be honom länge och väl, innan
han kunde förmå sig att bege sig af.
Onkel kommer blott för att se honom; om
han inte träffar honom hemma, blir han
ond; ja, han förlåter honom det aldrig.
(Uppstiger oroligt.) Hur skall jag göra?
Skicka ett ridande bud efter honom? ja!
(skyndar till bordet och fattar klockan, men
besinnar sig åter.) Men hvartill tjenar det?
Tre mil dit, tre tillbaka; jag stör hela
hans nöje, väcker uppseende ibland
sällskapet, och han kan ändå inte vara här,
innan onkel redan är rest sin väg igen.
Det är förargligt, det är afskyvärdt, det
är — (går fram och tillbaka.) Ah, det
är min egen skuld, helt och hållet min
egen skuld! (stannar.) Hvad i all
verl-den skall jag hitta på?
ANDRA SCENEN.
Emilie. Betjenten.
Betjenten.
Herr kammarjunkare Rosenholm anhåller
få göra hennes nåd sin uppvaktning.
Emilie.
Kammarjunkare Rosenholm? mig?
Betjenten.
Han ville göra herr baron ett besök,
men då han inte är hemma, låter han
anmäla sig hos hennes nåd.
Emilie (afsides).
I detta ögonblick! Min gud, hur skall
jag — (högt) Säg att — — (afsides). Nej!
Carls bäste vän, min kära Louises man;
neka att ta’ emot honom på landet, —
det går inte an. (högt). Herr
kammarjunkaren är välkommen. (Betjenten
öppnar dörren för August och går.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
