Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och rum, fängslat mig som aldrig tillförene
någon kvinna förmått, men nu måste jag
be-gifva mig af, dock undfår du snarligen bref
och bud, och om ett år har du mig åter. Först
styr jag kosan till hertig Ulrik af
Mecklenburg och sedan längre bort. Skall du
tålmodigt bida mig, Sophie, och med oföränderlig
kärlek hälsa mig åter?»
Hennes strålande blå ögon gåfvo genast svar,
sekunden därpå också hennes mjuka, röda
läppar: »I mitt hjärta har jag länge varit din
trolofvade, och aldrig skall jag svika min tro,
sätter ock hela min släkt sig emot att jag
förenas med min älskade. Mina syskons hårda
ord och stora åthäfvor skrämma mig föga,
när min ende broder, min Apollo, icke ser till
mitt val med oblida ögon, och det vet jag,
han icke gör.»
»Anar han det då?»
»Ack, min Erik, kärleken är en doftande
blomma, och den växer högre än de andra
blomstren i lifvets rosengård. Skulle den då
icke synas?» Hon log. »Min Tyge stack i
går afton en liten beskrifven lapp i min hand.
Jag gömmer den ännu vid barmen. Lyster
det dig se den, Erik?»
Sophie Ottos dotter. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
