Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stirrat sig sjuk på därhemma i Colchis; den
bild, hvars lefvande föremål en gång skänkt
henne kroppens och själens hälsa: full
kärlekslycka.
Hon rastade, hon bytte hästar, hon mottog
sena höstblommor af nigande barn vid
grindarna, och hon for vidare, allt med samma
inåtvända leende, samma strålande blick.
Blott en gång spratt hon till och blef orolig.
Det var, när den ena hästen tappade en sko.
Det var ett dåligt omen, men det bekymrade
henne dock mindre än det dröjsmål skadan
vållade. Ett söm hade gått ur skon och
haltande måste hästen linka på till nästa håll,
där den kunde utbytas.
Det kunde ej bli tal om att förmå den att
springa nu, utan den skred helt långsamt fram
som vore karossen en likvagn, och de nyfikna
kråkorna, som följde efter i hjulspåren,
sorgetåget.
Denna lilla olyckshändelse orsakade, att
Sophie fick öfvematta än en gång, innan hon
nådde Kelbra och först inträffade där följande
morgon vid åttatiden.
Hon steg ur vagnen vid stadsporten och
gick till fots genom de smala, vinkliga
gatorna, af hvilka endast några hade en rad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
