Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Allen», men han hade nu saligen afgått
med döden och lämnat hus och örtagård i
arf till sin son, en berömd läkare, en
Para-celsi lärjunge, som, sin store mästare trogen,
lydde naturens fingervisning och botade med
dess arcana. Denne nederländare hade
också han sitt allsmäktiga lifselixir, och fastän
han ej uppenbart kallade det laudanum, var
det dock för honom lika heligt och osvikligt
som detta läkemedlens essentia fundamentalis
varit det för Paracelsus. Han hade planterat
många nyttiga örter, och han gladdes
dagligen åt deras växtkraft.
Midt i den stora bullrande handelsstaden
hade den unge läkaren och hans hustru ett
litet enväldigt rike, där stundlig lycka var
hedersgäst, och där alla tidens lärda män
drogo in och ut som i eget bo.
Den blonda, tyska husfrun med
nyckelknippa i bältet och oftast en stickning i de
hvita, fasta händerna gick omkring i sitt hus,
alltid vänlig och blid, alltid färdig att uttala
ett godt ord eller skänka ett mildt leende.
Hon delade väl ej sin mans stora intressen,
men hon ansade konstförståndigt hans
örter, och hon pysslade moderligt om
rosengårdens blommor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>