Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De stannade i detta paradis längre än
är-nadt var, ty när herr Eiler och fru Anna
kommo åter, och Sophie berättat dem, hur
det gått henne hos Bendix Rantzau, lofvade
de söka ställa allt till rätta.
Och hvad de icke mäktade, skulle förvisso
lyckas hertig Ulrik af Mecklenburg, som
under pingsten lofvat gästa Nakkebölle. Ville
de blott gifva sig till tåls några dagar, kunde
Erik anförtro sin sak personligen åt hertigen;
han var Eriks och alla alkemisters vän, trots
de vidrigheter han måste utstå just för denna
vetenskaps skull, och herr Eiler var säker,
att Erik icke skulle gå ohulpen från honom.
De läto gärna öfvertala sig. Sophie hade
sin lust af att plantera och ansa rosengården;
Erik stod henne bi eller läste i de luntor, han
funnit i en kista på loftet.
När den furstliga gästen anlände, fördjupade
han och Erik sig genast i alkemistiska
frågor. Det blef för både honom och Sophie
den härligaste pingsthelg, och det var med
uppriktig saknad de lämnade Nakkebölle för
att i sällskap med hertig Ulrik draga till
Haderslev, dit han aktade sig för att tala deras
sak med Bendix Rantzau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
