- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
27

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN KURATOR, SOM SKÖTER SIN NATION.

27

4. En kurator, som sköter sin nation.

Mot slutet af 50-talet fans i den södra universitetsstaden
en liten nation, en af de s. k. uppländska, som till största
delen bestod af dylika gamla martyrer. Samtidigt erhöll en
af deras landsmän från Upsala en adjunktur i Lund, och det
gamla gardet skyndade sig att vid första lägliga tillfälle välja
sin landsman till kurator, emedan denne med skäl ansågs vara
både vänsäll och välbehållen. Han hade, med andra ord sagdt,
»ett godt namn». Vid den första sexa, som åtföljde denna
högtidliga handling, helsades den nye kuratorn välkommen i
ett ståtligt föredrag af nationens styfvaste talare, hvarefter åtta
af nationens starkaste basar — af hvilka de två dock varit
tenorer — afsjöngo »Ack Värmeland, du sköna, du härliga
land», satt för qvartett. Härefter fattade hedersgästen sitt glas
och erinrade om den gamla nordiska seden att vid vissa
högtidliga tillfällen tömma löftets bägare. Äfven han hade ett
löfte att aflägga: han ville nemligen med alla sina krafter och
ali sin håg arbeta på — att utrota nationen. Man skrattade,
men förstod dock icke riktigt det fina i skämtet; förmodligen
skulle det föreställa något slags upsaliensk humor. Men den
nye kuratorn infriade sitt löfte. Inom några år hade han i
grund tillintetgjort stoicismen bland sina landsmän och dels
med lock, dels med pock utplanterat tre fjerdedelar af sina
martyrer antingen i telegrafverket eller i elementarläroverket,
hvilket då som vanligt, höll på att reformeras och på grund
häraf hade ett så stort behof af lärarekrafter, att nästan hvilken
student som helst erhöll »dispens». Då liksom nu hyste
vederbörande mycket oklara föreställningar i den s. k.
lärarebild-ningsfrågan. Hade blott de »döda språken» fått sitt tillbörliga
timantal på läsordningen, så var det »lif» i bildningsarbetet,
eljest icke; och hade läraren händelsevis glömt allt ända till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free