- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
67

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»ORMEN LÅNGE.»

67

pianot, der han sätter sig ned att med stor färdighet spela en
vals, medan han under djupt allvar nickar till sällskapet, liksom
han ville säga: »Var så god och dansa! Jag spelar!» »Ormen
långe» var känd för sin oförvägenhet. Man ville ej ställa till
skandal, och först efter ungefär tre qvarts underhandlingar
lyckades man med mildt våld blifva den objudne gästen qvitt.
Man drog en suck af lättnad, herrarne framtogo åter
handskarne, första valsen spelades upp, då plötsligen hela huset
skakas af ett förfärligt ramlande och skramlande i trappan.
»Ormen långe» hade hittat på att ur förrådet i den stora, i
förstugan befintliga vedlåren uppföra en storartad barrikad vid
trappans öfversta kant, hvilken byggnad han sedermera
kull-störtat med en väl riktad spark.

Med förfäran rusa alla balgästerna ut i förstugan tids nog
för att se »Ormen långe», vig som en katt, slänga sina långa
ben öfver vedhögarne i trappan. Då emellertid ännu flere
gäster väntades och trappan snart borde göras klar, återstod
intet annat för herrarne än att draga af sig handskarne och
börja inplocka veden i den stora vedlåren. Ändtligen var
detta arbete slutadt. Men nu var det icke rådligt för »Ormen
långe» att våga sig dit en gång till! Handskarne påtogos
å nyo, första valsen uppspelades för andra gången, då — tyst,
hvad var det ? Ett besynnerligt hvisslande ljud vid salsdörren . . .
Ursinnige störta nu ungherrarne mot ingången, fullt beslutna
att låta fridstöraren veta hvad hans frid tillhörer, men
mottagas vid dörrens öppnande af en iskall dusch, hvars obehag
ytterligare stegras af de balklädda damernas jämmerrop.
»Ormen långe» hade i ett af nedre våningens skräpkontor
påträffat en stor handspruta, med hvars tillhjelp han tillstälde
den sista förödelsen. Dagen derpå kallades »Ormen långe» i
rektorsförhör, der han visade en uppriktig ånger — och från
den dagen vardt »Ormen långe» absolutist.

»Hvad blef det af honom sedan?»

Han dog som assessor i Svea hofrätt. Han var ett
mönster för embetsmän och smakade aldrig en droppe af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free