- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
96

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96 KOLLEGUGIFVARE, £ TUDENTFA BR] KAN TER OCH SAMLARE.

ligen icke det qvalfullaste, men bestämdt det tråkigaste af alla
dödssätt, nemligen att skrifvas i hjel i tidningarna. Detta
tillgår på följande sätt.

Alla professorer äro icke skrifkunniga utom — förstås —
inom sina egna ämnen; men det fins alltid en och annan, som
kan haspla ur pennan huru mycket och huru långt som helst
om hvad som helst. Denne utses till bödel. Sedan gör man
upp med någon hufvudstadstidning af den rätta färgen, och
en vacker dag få denna tidnings läsare med förvåning se en
»ledare» på två alnar, utan s. k. utgångar — en tjock, svart
pels, i hvilken hvarje hår glänser som på en nyslickad katt.
Man mäter den förfärliga företeelsen först uppifrån nedåt och
sedan nedifrån uppåt och kastar en skygg blick in i »tjockan»
för att få veta hvad som är å färde. i

»Aha, statsrådet N. N.l Ja, det är nog en klen karl,»
heter det, och så öfvergår man helt lugnt till »Konungafamiljens
resor», »utländska ordensdekorationer», börsnotiser och kriget
i Sudan. Ledaren skulle varit fullständigt oskadlig, om den
varit allenastående. Men — nästa dag, då läsaren öppnar sin
tidning, står der en till af precis samma sort, lika lång, tjock
och slät. Man undrar, huru vida man icke af misstag fått fatt
i den otäcka gårdagstidningen. Nej, det är artikeln II. Man
börjar blifva orolig. Men då man sedermera dag ut och dag
in får skåda samma syn, så säger man med Hamlet: »Gräsligt,
öfvermåttan gräsligt!» Oron öfvergår i vrede, vreden i raseri,
och då man slutligen kommit till artikeln VIII, nära tre alnar
i längd, så hjelper det icke att under den samma står: (Slutet
följer). Hela den stora tidningens läsarkrets befinner sig i ett
tillstånd af fullständigt uppror, icke mot tidningen, icke heller
mot uppsatsföljdens författare, utan mot den jemförelsevis
alldeles oskyldiga anledningen till dessa förfärliga utgjutelser, af
hvilka ingen menniska läst ett enda ord — d. v. s. möt
statsrådet N. N.

En ordentlig opinionsstorm är frambesvuren. »Han
för-derfvar ju hela vår tidning! Karlen är omöjlig!» heter det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free