- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
112

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IIO KOLLEGIIGIFVARE, STUDENTFABRIKANTER OCH SAMLARE.

Hederlige, gamle Stafvenius, om alla de f. d. unge män
i verken, alla de löjtnanter, kaptener och majorer, som du
lärt stafva och lägga i hop, nu i sin ordning ville »lägga i
hop» hvardera blott 5 kronor till en äreskänk åt dig, så skulle
du, för så vidt du ännu lefver, kunna på din ålderdom få
fröjda dig åt en silfverkaffekanna lika stor som en vanlig
bryggkittel!

6. Strump-Frisenberg.

Frisenberg var af samma ull som Stafvenius, eller han var
med andra ord en hårdför, idog, utomordentligt sparsam, nykter
och i sin »kurs» väl hemmastadd vestgöte. Men ehuru
uppränningen i dessa båda ärliga knallnaturer var densamma, så
var dock inslaget betydligt olika. Frisenberg var lika seg
som kamraten, men vida mera blid och stillsam än denne, en
skiljaktighet, som äfven afspeglade sig i deras yttre. Hos
Stafvenius gick allting i rödbrunt eller mörkbrunt, hvaremot
grundfärgen i Frisenbergs yttre menniska var genomgående
ljusgul med en dragning åt ljusrödt. Han hade ljusgult hår,
ljusrödt skägg, gul ansigtsfärg, gult linne — som dock
förmodligen någon gång varit rent hvitt — samt bar i likhet
med Stafvenius en friskavaj, men af gul färg. Öfver hans
anlete bredde sig ständigt, som »en tunn ostskifva öfver en
smörgås», ett blidt leende. Det var med andra ord »sol deri»
— ljusgul förstås — han bar alltid hatten en smula på tre
qvart och förde sig icke utan ett visst ledigt behag.

Frisenberg tröskade förnämligast i naturalhistorien, liksom
Stafvenius i modersmålet. Från tidigt på morgonen, vanligen
kl. 5 eller 6, mottog han sina studentkandidater och alltid
liggande i sin säng, och här förblef han dagen i ända, medan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free