- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
128

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128 KOLL E Gli GIF VA RE, STUDENTFABRIKANTER OCH SAMLARE.

falla offer för »Hammarspiks» frestelse, ty de kände icke latin
och icke heller något annat språk, icke ens grunderna för sitt
eget modersmål.

Till bevis på första delen af denna sats vilja vi för
tillfället blott framföra ett enda vittne, den hedersmannen Korén,
hvars minne — ehuru under ett annat namn — ännu
qvar-lefver vid det sydsvenska universitetet.

Korén var vid början af 40-talet, om vi ej missminna oss,
docent i österländska språk, men hans förnämsta lifsgerning
bestod uti att »handleda» de stackars prestmän, som kommo
in till stifts- och universitetsstaden för att aflägga
pastoralexamen, och hvilka för att rätt klart och tydligt ådagalägga
sin duglighet för själasörjarekallet nu skulle disputera på latin.
Men det kunde de icke. Häraf borde utan tvifvel en sund
logik hafva dragit slutsatsen: Ergo dugde icke dessa
själasörjarekandidater för det kall de eftersträfvade. Men här var
icke fråga om logik utan om latin, och så länge Korén fans
till, så kunde kandidaterna också både fabricera, orera och
disputera på latin. Handledningen tillgick nemligen sålunda,
att Korén skref icke blott den latinska afhandlingen eller
teserna, utan äfven försvaret. Den insigt och färdighet, som
kandidaten i detta lärda prof ådagalade, skulle följaktligen
inskränka sig till konsten att läsa innantill. Men saken var dock
ej alldeles så enkel, som den möjligen för en och annan kunde
synas. Ty visserligen hade »præses» framför sig alla de skrifna
svaren på de förnämsta möjliga invändningarna mot hvarje
tes, men då nu opponenten antagligen ej »gick i ordning med
frågorna» och præses dessutom ej förstod hälften af den förres
invändningar, så kunde det ju hända, att han läste upp svaret
N:o i i stället för N:o 2 eller tvärt om. Huru skulle man
bära sig åt för att förebygga dylika för præses’ framtid högst
menliga »god dag yxskaft» ? Korén visste råd för allt. Han
uppfann nemligen ett slags telegrafspråk, som skulle rädda
delinqventen ur hvarje klämma. Koréns finger på näsan
betydde svaret N:o 1, på munnen N:o 2, på högra örat N:o 3,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free