Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORÉN. 131
hörn, så att præses sjelf till sist anade oråd och började i sin
tur att från sin upphöjda ståndpunkt företaga de
besynnerligaste krumbugter för att få syn på den rätte telegrafisten,
som, skymd framtill och klämd från båda sidor, slutligen ej
såg någon annan utväg än att medelst ett väldigt knytnäfslag
i nacken på motståndaren tvinga denne, som var nära att
kikna af skratt, att sätta sig ned.
Och så fortgick detta högtidliga lärdomsprof. »Äran»,
som deraf inhöstades, torde dock ha varit skäligen klen, icke
minst för præses, som fick hålla till godo med ett »Facillime
admittitur» i stället för det »Cum laude», han eftersträfvat, och
på grund deraf under långa tider icke kunde söka annat än
3:dje klassens pastorat.
Sedan emellertid Korén något lugnat sina upprörda känslor,
stälde han så till, att fridsstöraren blef bjuden på
disputations-frukosten. »Hör du,» sade Korén, sedan stämningen nått sin
tillbörliga höjd, »inte ska du vara kitslig! Inte kan du, som
annars är en så god kamrat, vilja lägga hinder i vägen för
dina medmenniskors framtid?» Så lofvade vännen bot och
bättring, och — så fortgingo Koréns disputationer sedermera
i ostördt lugn.
Nu är att märka, att icke blott hvarje prest i stiftet och
hvarje student vid universitetet, utan äfven hvarje medlem af
den teologiska fakulteten kände till beskaffenheten af den
»handledning», hvarmed akademidocenten Korén betjenade
stiftets blifvande kyrkoherdar. Hade disputationen försiggått
på svenska, så skulle utan tvifvel ett sådant sätt att gå till
väga stämplats som en grof skandal, men nu var allt b sin
ordning under en tid, då disputationerna »pro exercitio» inom
den filosofiska fakulteten tillgingo sålunda, att professorn i ämnet
skref disputationen och satt i den öfre katedern och
försvarade den, medan kandidaten fick stå i den nedre katedern och
allt emellanåt insticka några ord, som ej sällan professorn
skrifvit åt honom, och slutligen fick kandidaten sätta sitt
namn på afhandlingens titelblad mot det att han betalade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
