Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 FEGHETS- OCH HÖG FÄ RDS ÖF VEKLIG GARE.
studier, men det fordras karakter eller åtminstone den
viljefasthet, som är en af karakterens förnämsta förutsättningar.
Öfverliggaren eller den, som ej i någorlunda rätt tid tar den
examen, han föresatt sig att taga, utan att yttre förhållanden
nödga till dröjsmålet, är derför också i regeln på ett eller
annat sätt karakterslös. Slutligen är det tydligt, att den som
raskt och lätt skall taga en examen, måste vara i besittning
af ungdomens mod, det vill med andra ord säga,
sjelfförtro-ende och förhoppningsfullhet. Ju djupare man arbetar sig in
i ett ämne, desto tydligare klarnar insigten om hvad man icke
vet, och desto mer stegras anspråken på en sjelf. Mod och
hopp sjunka — man blir feg. Och när man vet sig veta så
litet i det ämne, der man studerat grundligt och
vetenskapligt, huru skall man då djerfvas att framträda inför en
vetenskaplig domare med sina kunskaper i ämnen, der man blott
hunnit inhemta elementen? Nej, man måste studera alla de
erforderliga ämnena på vetenskapligt sätt, och så drifves man
in på den väg, som en gång trampades af Jerusalems
skomakare. Eller också har man så länge sysslat med
enskildheterna inom en viss vetenskapsgren, för hvilken man blifvit
intresserad, att det ensidigt utvecklade andliga muskelsystemet
blifvit mer eller mindre odugligt för hvarje annan verksamhet
än den en gång invanda, och denna svårighet medför en olust,
som stundom stegras nästan till vämjelse för hvarje annat slag
af verksamhet. Men i hvilket fall som helst befinner man sig
på vägen till öfverliggeri. Det är lika svårt för den, som
användt sina kraftigaste ungdomsår uteslutande åt studiet af
matematik, kemi, botanik o. s. v. att taga i tu med elementen
i en språklära eller för den ensidige språkmannen att börja
studera matematik och naturvetenskaper, som det är för den
gamle grofsmeden att lära sig urmakeriyrket eller den gamle
arbetaren i en knappnålsfabrik att tillegna sig den på
trigo-nometri, fysik, anatomi och estetik grundade högre
skrädderikonsten*).
*) Sådan den studeras vid t. ex. skräddareakademien i Dresden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
