- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
144

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17° FEGHETS- OCH HÖGFÄRDS ÖFVERLIG GARE.

har den enskilde professorn vid våra universitet rättighet att
ensam bestämma examenskursen i sitt ämne eller med andra
ord makt att förrycka hela den officiela examensstadgan. Det
gamla Polen, inom hvars riksförsamling hvarje adelsman egde
absolut veto, »ist noch nicht verloren» — det lefver än, vid
våra gamla svenska universitet. Offentliga fakultetsexamina
finnas nemligen hos oss strängt taget endast på papperet,
de under senare tider på mera europeiskt sätt anordnade
civila embetsexamina icke undantagna. Den egenliga
kun-skapspröfningen försiggår under en s. k. tentamen i professorns
enskilda rum, hvilken innebär, att den må hända i nattrock
och tofflor klädde cigarrökande eller ur sin pipa bolmande
professorn eger rättighet att godtyckligt utfråga, »hunsa» eller
låta sin nådesol bestråla, näpsa eller släppa det arma
festprydda tentamensoffret. Det heter visserligen, att examina
skola afläggas inför vederbörande fakultet, men så eländigt
osammanhängande och murket patriarkalisk är ännu
organisationen af våra universitet i denna vigtiga punkt, att examen
i de allra flesta fall blott är en ceremoni, under hvilken hvarje
professor, stundom utan att någon annan af fakultetens
medlemmar är närvarande, framställer några frågor, som icke ens
behöfva besvaras, om blott professorn af sin anteckningsbok
finner, att personen blifvit approberad i tentamen. Den gamle
öfverliggaren X., som ändtligen låtit tentera sig och af en
bekant tillfrågades: »Nå, X., du skall ju gå upp i examen i
morgon?» kunde derför icke utan skäl svara: »Ja, om det
icke blir fult väder, ty i sådant fall skickar jag upp mitt kort.»
Det är emellertid hårdt för en person, som hunnit öfver
goss-åldern att först, iklädd svart frack och hvit halsduk, inställa
sig hos professorn med ödmjuk förfrågan, när denne finner
det för sig lägligt att utsätta tentamen — kanske i morgon,
kanske flere månader derefter utan afseende på tentandens
beqvämlighet — och att sedan inställa sig å godhetsfullt utsatt
timme för att, såsom ofvan är nämdt, blifva icke blott
godtyckligt utfrågad, utan också må hända ohöfligt bemött eller
till och med personligen förolämpad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free