Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17° FEGHETS- OCH HÖGFÄRDS ÖFVERLIG GARE.
jungfrun, med anledning af hvilket tilltag Z., förmodligen
upprörd i sitt sedliga medvetande, tagit sig anledning yttra, att
»L. måtte vara mycket hemmastadd på stället, och att endast
bönder så kunde uppföra sig». uppbragt häröfver, gick
utom disken, fattade Z. om lifvet och satte honom upp på
disken samt ryckte honom derefter så våldsamt ned, att Z.
föll omkull på golfvet och skadade högra knät, så att han
ej kunnat hålla sig uppe. Med läkarebevis styrkte Z., att ena
knäskålen vid tillfället bräcktes; att han derför vårdats å
lazarettet omkring fem månader, och att Z:s knäskador för
framtiden komme att qvarlemna ett icke obetydligt, men, samt
att han i nämde ledgång ständigt blefve ofärdig. På grund
häraf yrkade nu Z., att slagtaren L., utom annan
skadeersättning, måtte åläggas att under Z:s återstående lifstid till honom
utbetala ett årligt understöd af 400 rdr., i synnerhet som han,
Z., hade varit betänkt på att söka anställning vid statens
jernvägar, en plan, som dock nu måste gå om intet, emedan
för hvarje dylik befattning »rörlighet» vore af nöden.
Svaranden L. genmälde, att då han gått inom disken för
att köpa en cigarr, Z. kommit dit och kallat honom »bonde».
L. hade då gått utom disken, fattat Z. om lifvet och satt
honom på disken. Dervid fattade Z. uti rocken på L., som
då drog sig till baka, hvarvid Z. föll till golfvet. L. vore
således icke vållande till den timade skadan.
Vittnenas berättelser öfverensstämde deruti, att Z. gått
innanför disken och kallat L. för »bonde». Tvenne vittnen
intygade, att sedan L. satt Z. på disken, Z. fattat L. i kragen^
men ingen kunde på ett tillfredsställande sätt upplysa,
huru Z. egentligen kommit ned på golfvet. Detta hade skett
på ett för de tvenne ofvannämda vittnena »obekant sätt».
På grund af hvad sålunda förekommit, ansåg
rådstufvu-rätten L., i hvilket fall som helst, hafva varit vållande till
skadan och profvade för ty, jemlikt 18 och 61 §§ i K. F,
den 29 Jan. 1861 samt 5 kap. 4 § Straffbalken, sådan den
lyder i K.. F. den 10 Juni 1841, rättvist döma L. att böta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
