- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
199

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAFFEKÖ K ARE, STEKPANN SMÖRJARE OCH PIPRENSA R E. 199

»En svår bok,» anmärkte professorn något betänksamt.

Ah ja, menade Gråberg, men i den hade han tagit
privatlektioner.

»Nå,» fortsatte professorn, »kan herrn då säga mig, hvad
som menas med encyklopedi?»

»Jo,» genmälte Gråberg på sitt breda halländska
bondmål, »dä ä la naunting, som gaur rundter i kring, dä.»

Så hade Gråberg förstått privatlektionerna!

Till sist kröntes dock äfven Gråbergs ansträngningar med
framgång, ehuru han på sin kurs ej offrat mer än 7—8 år.
»Ett dåligt hufvud hade han» — men han hade ingen stekpanna.

Wahlström var för öfrigt i sitt lefverne mycket oförvitlig,
och intet kunde förarga honom mera än en antydning om
motsatsen, och just derför måste han allt för ofta värja sig
mot dylika angrepp.

Så t. ex. påstod en gång en ung spoling på en
nationssexa, att han med egna ögon sett ett visst mycket dåligt
fruntimmer utträda från Wahlströms »studerkammare».

»Nehej, du,» utbrast Wahlström förtörnad, »ja’ kommer
aldrig att umgås med något dåligt fruntimmer, du» (men i
det samma han nämnde ordet fruntimmer, rann det tydligen
upp i hans själ en bild af något litet komministersboställe med
ty åtföljande älskvärda tillbehör, hvarför han med ett ljufligt

skimmer öfver sitt anlete fortsatte), »förr än ja’ blir geft, du!»

*



Ungefär ett halft dussin år efter Wahlströms skilsmessa
från Reuterdahl — stekpannan vardt han trogen intill sin sista
suck — nemo nisi mors — träffades vi på en af X.- stads
gator. Stor ömsesidig belåtenhet!

»Nå, bror Wahlström, har du tagit pastoralexamen ännu?»

»Nehej, du bror,» svarade han i den halft förargade, halft
jämmerliga ton, han brukade antaga, då han misstänkte, att
någon ville »späktakla» med honom, »ja ä inte äregirig, du!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free