- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
262

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och hans goda cigarrers, men förnämligast för Prisses skull.
Prissén hade nemligen lärt sin hund att göra en hel mängd
konster. Hvem har icke på ett eller annat kafé med känslor
af häpnad skådat ett helt stort sällskap af ungdomliga
individer med benor, lockar eller luggar, sittande kring ett rundt
bord, drickande punsch och rökande en hel afton ända till
långt ut på natten, utan att sysselsätta sig med något annat
än med någon Prisse, som gör konster, ett sällskap, der den
fyrbente medlemmen synes vara den ende, som blifvit utrustad
med någon intelligens!

Näst Prisse fann sig Rasmus, som kommenderade konstnären,
vara »själen» i alla dylika sällskap.

Men medaljen egde äfven sin frånsida.

Rasmus hade af en bland sina många nya bröder, en ung
landtbruksbokhållare, blifvit inbjuden att deltaga i en jagt — en
verklig jagt! Ändtligen randades den efterlängtade dagen,
Rasmus instälde sig på klockslaget, iklädd sin elegantaste
jagtkostym, och blef, hufvudsakligen för Prisses skull, mycket
väl mottagen af godsegaren, bokhållarens husbonde. »Kanske
herr Prissén vill följa hundarne?» sporde jagtens ledare, när
allt var i ordning. Rasmus, som aldrig i sitt lif sett någon
jagt, och framför allt icke hade något begrepp om harjagt,
förklarade emellertid med den öfverlägsna hållning, som nu
blifvit hans andra natur, att han vore villig öfvertaga denna
post. Jagten började, och det dröjde ej länge, förr än man
fick se först »Jösse», som vederbörligen »knäpptes», så alla
hundarne — och sist Rasmus, likaledes med tungan hängande
»utanför halsen», nedsmord, sönderrifven, utan både hatt och
tuppfjäder, badande i svett och nästan halfdöd af löpande,
dyrt svärjande på, att han aldrig i sitt lif mera ämnade »följa
hundarne».

Rasmus vardt hädanefter »omöjlig» som jägare och vände
derför hela sin uppmärksamhet på Prisses konstnärliga utbildning
i andra riktningar. Största delen af både för- och
eftermiddagarne upptogs af öfningar att lära Prisse sitta för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free