Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 ETT UNIVERSITET / SVERIGES HUFVUDSTAD.
förändring af grundtankarne hos några bland den filosofiska
forskningens stormän, framför allt Plato, Leibnitz och Fichter
har han trott sig kunna bestämma det absoluta såsom fritt
från motsägelser. Men äfven om han skulle lyckats i denna
sin uppgift, så har dock det »absoluta» faktiskt visat sig helt
och hållet ofruktbart i vetenskapligt hänseende, emedan intet
af vetenskapens särskilda problem genom det samma erhållit
någon tillfredsställande lösning. Här är ej stället för en
vetenskaplig analys, men det yttre vittnesbördet om riktigheten af
vårt påstående ligger helt enkelt i det faktum, att ehuru
Boströms skola funnits i mer än 40 år, och ehuru den samma
haft att glädja sig åt lärjungar, lika framstående genom insigter
som skarpsinnighet, så har dock under denna långa tid hvarken
mästaren eller någon af hans lärjungar förmått på ett
vetenskapligt sätt utarbeta och i’ tryck’ framställa en enda af de
särskilda vetenskapsgrenar, som falla inom den teoretiska eller
praktiska filosofiens områden, hvarken någon metafysik eller
psykologi, hvarken någon etik eller statslära och ännu mindre
någon naturfilosofi, estetik eller pedagogik.
Mästaren sjelf försökte visserligen framställa några
Grund-linier» till statsläran, men dessa satser hade ingen lifskraft längre
än till 1866, emedan de, i trots af sitt sammanhang med det
»absoluta», voro så väsentligen sammanflätade med en deduktion
af de fyra stånden såsom den enda vetenskapligt berättigade
representationsformen, att boken efter
representationsförändringen inom vårt land måste förvisas från det akademiska
undervisningsområdet. Utom ett större kritiskt arbete om Plato
(af S, Ribbing) och de utkomna delarne af »Den filosofiska
forskningen i Sverige» (af A. Nyblaeus) samt ett och annat
utkast med ungefär samma skematiska anläggning som satserna
i statsläran eger skolans literatur på området af de till ett
filosofiskt system hörande vetenskapsgrenarne endast att
uppvisa några »Grundlinier till psykologien». Dessa
»grund-linier» hafva inom sin ohållbara och lyckligtvis nästan allena
stående systematik lyckats utesluta nästan hvarje spår af
resultaten utaf de psykologiska forskningarna under de sista 50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
