Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET VETENSKAPLIGA FÖRFATTARSKAPET. »BOSTRÖM1AN1SMEN.» 331
o. s. v. En annan anledning till skolans stillastående torde
möjligen få sökas deri, att en bland dess skarpsinnigaste
representanter, Boströms efterträdare i Upsala, under en längre följd af år
beklädt den lika ansvarsfulla som ansträngande befattningen
som rektor vid landets talrikast besökta universitet, hvarjemte
skolans förnämste representant vid det södra universitetet
likaledes under en längre tid åtnjutit tjenstledighet för att författa
det ofvan nämda arbetet, »Den filosofiska forskningen i Sverige».
Utan tvifvel eger detta senare arbete stora förtjenster, särskildt
på grund af författarens öfning att på ett klart och prydligt
sätt återgifva andras tankar, och dock vill det synas som om
det kostat denne författare vida mindre möda att förtälja hvad
alla öfriga svenska tänkare tänkt eller borde hafva tänkt
än att inom omfånget af en vanlig lärobok återgifva hvad
hans mästare eller han sjelf tänkt inom etikens och
statslärans områden. leke blott hans lärjungar, utan äfven den
filosofiska vetenskapen skulle dock hafva till denne författare
stannat i en långt större tacksamhetsskuld för en sådan gåfva
än för dessa vidtomfattande undersökningar, huru vida
föregående svenske tänkare tänkt lika eller olika med Boström,
varit Boströmianer eller icke-Boströmianer. en undersökning,
som i vissa fall erinrar om det sätt, hvarpå lärde män på sin
tid ordat om en »ecclesia christiana ante Christum».
Så som skolan nu gestaltar sig, synes den, öfvergifven
af den hänförelsens anda, af hvilken den en gång besjälades,
allt mer stelna i torr och ofruktbar dogmatism, oförmögen att i
sig upptaga något lifgifvande element och fullkomligt oberörd
af det vetenskapliga lifvet på detta område inom den öfriga
verlden och endast anlitande sin kollegiiskatt, då det gäller
att författa någon afhandling för erhållande af akademiska
lärdomsmeriter*).
*) Under senare tider har den Boströmska skolan, i en vetenskaplig strid
mellan professorn vid Lunds universitet, Nyblæus, och docenten i praktisk filosofi
vid Upsala universitet, Edfeldt, lagt i dagen några lifstecken, hvilka dock af
en sakkunnig domare blifvit betraktade såsom dödsryckningar. Se vidare härom
en uppsats af J. J. Borelius i Philosophische Monatshefte. h. 4, 5, 1885 under
titel: »Die Philosopliie Boström’s und ihre Selbstauflösung».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
