Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 MINNEN FR AN GÖTEBORG FÖR FEMTIO ÅR SEDAN.
Snedt emot denna möttes blicken af den något frånstötande,
men dock i sitt slag storartade stenkoloss, som då för tiden
blott kallades Ostindiska huset och i en nyare tid fått inrymma
Göteborgs i så många afseenden värdefulla museum. Längre
upp och nära slutet af gatan ligger ett annat hus, likaledes
ett minnesmärke från 1700 talets Göteborg, där det kungliga
monopolsystemet allt emellanåt skapade fabelaktiga rikedomar,
som dock ofta på en lika fabelaktigt kort tid smälte bort eller
skingrades som agnar för vinden. Det sistnämnda huset var
ett boningshus, icke öfverväldigande genom sin storlek, men i
hög grad tilltalande genom sina fina proportioner och sin, om
man så får säga, alltigenom ädla hållning. En hög
dubbeltrappa ledde upp till hufvudingången, som, till skillnad från
hvad stadens öfriga hus hade att framvisa, pryddes af tvenne
s. k. atlanter, hvilkas i barnets ögon besynnerliga form bidrog
att öka det intryck af sagolik hemlighetsfullhet, som tycktes
omsväfva huset. Aldrig kunde jag som barn komma i dess
närhet utan att, om tiden sådant medgaf, blifva stående i
drömmar om alla de skatter, detta sagoslott en gång måtte hafva
inneslutit. Det var nämligen det s. k. Björnbergska huset.
Ehuru »rike Björnbergs» glanstid inföll under slutet af
1700-talet, lefde dock den rike mannen vid denna tid i friskt minne
inom nästan alla samhällsklasser. Visserligen hörde man någon
gång omtalas, att Björnberg på det hela taget varit en mycket
samvetslös affärsman, att till straff för hans synder hans son,
den likaledes mycket omtalade Kalle Björnberg, som fadern så
illa uppfostrat, gjorde slut på de stora rikedomarna och till
sist afled utfattig i sin egen forna drängstuga. Men allt sådant var
ju dock blott fläckar i den Björnbergska solen, ty det var ju
i alla fall B., som af kungen fått det stora brännvinsmonopolet.
Tänk, hur förskräckligt mycket pengar han måtte ha förtjänat!
Det var detta brännvinsmonopol, hvilket gaf anledning till det
stora upproret i slutet af 1700-talet, då den ursinniga
folkmassan höll på att nästan helt och hållet förstöra det vackra
huset» Huru kunde de galningarna ha hjärta att föröfva ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
