Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLAN PÅ 1840- TALET.
65
var på väg till skolhuset. De flesta lärjungarna i skolans
lägre klasser hade antagligen aldrig haft tillfälle iakttaga, att
gubben ägde något annat ansikte, och jag glömmer aldrig,
huru förvånad jag blef, när jag, vorden qvartan, en gång i ett
custosärende besökte gubben i hans hem. Emot mig kom en
man — men var detta »gamle Petter»? Ja, allt hvad jag såg
hos den vänligt hälsande mannen alltifrån fotabjället och ända
upp till halsen tillhörde Petter — men ansiktet? leke ett
spår af vare sig stränghets- eller tandvärksminen stod att
upptäcka, utan i stället mötte mig ett anlete, strålande af godhet
och vänlighet. Äfven den eljest så sträfva och omusikaliska
rösten hade fått en vek, nästan varm klangfärg. Han tog emot
mig, som om jag varit en gammal kär vän/som han icke
träffat på flere år, ehuru dessa smekningar i blick, minspel och
röstton tillika framträdde under en dämpad eller nästan skygg
form, som om den gamle rektorn litet smått blygdes öfver
att ha låtit en skolpojke komma sig så nära in på lifvet. I
denna skepnad tedde sig gamle Petter, när han någon gång
aftog skolmasken.
Såsom ett egendomligt drag i den tidens läraretjänstgöring
må anrpärkas, att rektorn och konrektorn sinsemellan delat
tjänstgöringstiden så, att hvardera endast läste tre dagar i
veckan, konrektorn från måndag till och med onsdag och
rektorn de återstående dagarna. Betänker man vidare, att
sommarferierna upptogo ungefär tre, julferierna två månader
och öfriga feriedagar tillsammans minst en månad, så
tjänstgjorde hvarje lärare blott halfva året och rektorn samt konrektorn,
strängt taget, endast tre månader hvarje år. Göteborgs
läroverk var dock i bemälda hänseende ingalunda bland de sämst
lottade, ty själfrådigheten ifråga om tjänstgöringstiden var
före 1849 års skolreform så stor, att en rektor vid ett annat
af landets större läroverk uppgjorde läsordningen så, att han
själf blott tjänstgjorde en eller högst två dagar i veckan, medan
han under den återstående delen af veckan vistades ute på
landet och skötte sitt jordbruk. Att den af expeditionsgöromål
5. Våra öfversittare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
