Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1848 ÅRS REVOLUTION PÅ GÖTEBORGS GYMNASIUM. 117
åskådningssätt var en häfdvunnen och såsom sådan en gammal
helig sed. Men nu skulle det blifva annat af! Spänningen
mellan gymnasister och qvartaner hade alltsedan det märkliga
slagsmålet mellan bohusläningen och gymnasisten samt den
senares blodiga nederlag varit mycket stor. Denna seger hade
gifvit oss ett mod, som nästan öfvergått till öfvermod. Det
var icke bohusläningen ensam, som piskat gymnasisten, utan
hvarje ärlig qvartan tyckte sig hafva utfört samma bragd.
Det var i smått samma företeelse som i Norge efter Nansens
seger: hvarje ärlig norrman var färdig att svärja på, att äfven
han hunnit, om ej alldeles »fram», så åtminstone närmare
polen än någon annan dödlig före honom och att äfven han
icke tvättat sig under hela femton långa månader. Så bjuder
samhörighetskänslan. Därjämte var ju nu världsluften mättad
med frihets-, jämlikhets- och broderlighetselektricitet. Ja, här
skulle blifva annat af!
Vår första åtgärd var naturligtvis att bilda en hemlig
revolutionsklubb, där frågan icke blott betraktades ur principiell
eller frihetsenlig synpunkt och modet stärktes medelst eldiga
utgjutelser, såväl i bunden som obunden stil, utan där
framför allt den af välfärdsutskottet uppgjorda revolutionsplanen
sorgfälligt dryftades. Till sist var allt klart.
I gymnasiets samlingssal rådde sedan äldre tid tillbaka
den seden, att den nedersta ringens gymnasister i klump
benämndes »boves» eller »oxar» af öfverringarna samt att
följaktligen hvarje enskild medlem af »underklassen» nödgades
hålla till godo med tilltalsordet »bos», det vill på svenska säga
»nöt». Men icke nog härmed. »Boves» skulle i
samlingsrummet, innan morgonbönen tog sin början, förblifva stående
och »i bås», såsom det hette, d. v. s. hvar och en af dem
skulle oafbrutet i stående ställning hålla sig inom det eller
de mellanrum, som bildades af de på ett visst afstånd från
hvarandra befintliga och medelst ett slags trätrösklar
sammanfogade bänkarna. Här skulle de stackars »boves» stå så
godt som orörliga ända till lärarens ankomst. Visserligen hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
