Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LÄROVERKSLAGSTIFTNINGENS HISTORIA. 185
gen tänkande människa hoppas väl något dylikt, och den nya
reformens varmaste förespråkare hafva hittills framhållit, att
denna afslutningsklass hufvudsakligen vore till för deras räkning,
som från läroverkets mellanklasser önskade utgå, visserligen till
något praktiskt yrke, men förnämligast för att vinna
anställning vid post- och telegrafverket, vid tullverket o. s. v. Äfven
denna lilla läroverksreform skulle följaktligen hufvudsakligen
blifva till gagn för blifvande ämbetsmän.
Är då månne icke i dag liksom för århundraden tillbaka
vår samhällsuppfostran riktad på utbildningen af ämbetsmän
och vetenskapsidkare, medan samhällets praktiska intressen
måste åtnöja sig med de smulor, som falla från de högre
bildningsanstalternas rika bord?
Vi spörja ännu en gång: Hafva våra vederbörande ännu
i dag på ett fullt medvetet sätt fattat det stora målet för ali
offentlig skoluppfostran — tillgodoseendet af alla
samhällsklassers kraf icke blott på teoretisk utan äfven praktisk
utbildning? Eller står icke med andra ord vår folkuppfostran
och stampar i de gamla spåren med å ena sidan en ensidigt
teoretisk folkskola för den stora massan och en lika teoretisk
lärdomsskola, som blir af praktiskt värde endast för ett fåtal,
medan den stora massans behof af praktisk utbildning endast
delvis och på ett mycket ofullständigt sätt tillgodoses?
Den förnämsta bristen i vart offentliga
uppfostringsväsendes yttre organisation är bristen på ett system af praktiskt
ordnade lägre fackskolor, å ena sidan stående i förbindelse
med folkskolan, à den andra och förnämligast med läroverkets
ß—6 lägre klasser. Blefve särskildt dessa senare satta i
organisk förbindelse med planmässigt ordnade lägre tekniska skolor
och handelsskolor, då först ägde den svenska staten ett
offentligt undervisningssystem, afpassadt efter alla samhällsklassers
behof. Vårt näringslif skulle utvecklas till hvad det borde
vara, men under nuvarande förhållanden ej kan blifva. Den
oklara fordran angående fristående borgarskolor, organiserade
man vet ej rätt huru, skulle försvinna, emedan den blifvit på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
