Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER. *
domligare var däremot hans ansiktsuttryck, som, ehuru
växlande efter ögonblickets stämning, dock företedde en
betydande grundmotsats, med hvilken hans hållning och yttre
utstyrsel visade den strängaste öfverensstämmelse. S. i
doktorshatten på den väl friserade helgdags-, synodal- och
kalasperuken, nyrakad med nysvärtade polisonger, ren krage och
verkligt hvit halsduk, med nordstjärnan på den nyaste
kaftanen och praktpälsen — när det icke var alltför varmt — som
det helas glanspunkt, var onekligen en ganska imponerande
företeelse. Men en hvar som visste, att denna härlighet ej
sällan utvecklades blott för att illuminera elfvakaffet hos
»prostinna X.» eller fru Y. eller grefvinnan Z., kunde icke gärna
undgå att skönja skådespelaren under kaftanen.
Huru som helst följde dock med denna doktorns
»lejonhud» en obeskriflig värdighet, och stadd på expeditioner i
denna utrustning kunde gubben t. o. m. bekämpa frestelsen
att använda sin städse slagfärdiga tunga och åtnöja sig att
med endast en olympiskt öfverlägsen blick återgälda en mot
honom i förbigående utslungad sarkasm, i synnerhet om
belackaren var en storhet af någon lägre ordning. Men i
hvardagslag och i synnerhet vid tilltagande ålder tedde sig
östgötadoktorn i en helt annan skepnad. Doktor S. i den .röda
hvardagsperuken och de trasiga stöflarna, klädd i lumpor, som
väl harmonierade med hans ålderdoms skötesynd, och med
smutsiga, skrumpna händer famlande i kassakistan, var en allt
annat än imponerande företeelse.
- Anmärkas bör slutligen, att doktorns utstyrsel sträckte
sina verkningar ända till hans tal och uttryckssätt. Iklädd
festperuken och nordstjärnan kunde han nämligen någon gång
lägga bort sitt kära vikbolandsmål eller åtminstone göra de
aktningsvärdaste ansträngningar att tala högsvenska.
Doktor S. var ej född och fostrad i ett allmogehem,
såsom man af hans starkt utpräglade bygdemål kunde förmoda.
Hans far var en fabrikant, som i trots af sitt trägna arbetslif
dock vid sin död ej varit i stånd att lämna sonen i arf något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
