- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Andra delen : jämte förslag till en genomgripande läroverksreform /
6

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER.

Rektor A.

Skolans rektor, A., var en verklig gengångare från
pedanteriets och penalismens dagar. Oblidkeligt sträng mot
andra, var han lika sträng mot sig själf. Hårdhändt i straff
och kärf i tal, gömde han dock under sin sträfva yta ett
känsligt och djupt religiöst hjärta, och mången fattig yngling
hade i honom en i de flesta fall okänd välgörare.

Med ett egendomligt yttre förenade han ett lika
egendomligt sätt att uttrycka sig. Då någon försyndat sig, och
den fruktade »spanska rättvisan» höjdes öfver den felandes
hufvud, tilltalades han vanligen med ett: »Min snälla gosse,
vet du af, att du är en usling?» o. s. v., hvarefter
bestraffningen följde och det goda förhållandet var återställdt. Någon
gång kunde den hetsige rektorn blifva allt för hårdhändt,
såsom när han för en obetydlig förseelse slog af nyckelbenet
på en lärjunge eller en annan gång slog ut ett par tänder på
en annan, hvilka försyndelser hade till följd en tids
suspension.

Såsom prof på hans egendomliga sätt att uttrycka sig
må anföras några exempel. En dag upptäckte han, att ett
skolbord af okynne sönderskurits, hvadan han hänvände sig
till den, som innehade platsen, med frågan: »Är det du, min
snälla gosse, som petlar och krattlar på bänkar och bord ?»
En annan gång var tilltalet följande: »Vet du af, du snälle
usling, att du hinglar och hanglar och dinglar och danglar
på fördärfvets brant?» En annan gång skulle han med
vanliga lämpor, käppen, tillrättavisa en rektorist, men då denne
tog till flykten undan bastonaden, rusade A. efter, hvarvid
han invecklade sig i den långa magisterkappan och föll till
golfvet. Där han nu låg, oförmögen att komma upp, ropade
han af alla krafter: »Jag, rektor Rudolf A., befaller dig
(för-och tillnamn) att stanna 1» — en uppmaning, som denne dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:21:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/2/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free