Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KA TEKESTJTANLÄSNINGEN.
125
blifva mera liffull och kraftig, då den ju bland annat skulle
kunna medgifva ett måttfullt inpassande af icke blott
bibelspråk, utan också konkreta tillämpningsfall ur såväl den bibliska
historien som ur det dagliga lifvet och kanske äfven ur den
världsliga historien, och framförallt skulle en sådan
framställning icke gärna kunna inleda läraren i frestelsen att uppdela
innehållet i utanläxor. A andra sidan fordrar en dylik
framställningsform en mästarhand, som kanske länge skulle låta
vänta på sig, och att, såsom en aktad medlem af <189.8 års
kyrkomöte — domprosten i Lund, professor Ekelund —
föreslog, åter upptaga Luthers stora katekes som handledning och
läsebok i skolorna torde vid närmare eftersinnande befinnas
opraktiskt, då ju Luthers stora katekes, ehuru ett mästerverk
för sin tid, dock ej lämpar sig till läsning för nutidens barn *
Den praktiska utläggningen af särskildt sedebuden skulle
dessutom kunna tillgodoses såväl af läraren själf under hans
muntliga förklaring som med tillhjälp af den här nedan omförmälda
läseboken.
Besinnar man de oerhörda hinder, som ställa sig i vägen
för katekesreformen, å ena sidan vördnaden för under sekler
inrotade vanor, å den andra den kyrkliga förskräckelsen för
hvarje rubbning inom bekännelseskrifternas område, understödd
af okunnighet, tröghet och slentrian, så är det tydligt, att
man i denna fråga måste gå varligt och framförallt praktiskt
till väga eller med andra ord försöka att så nära som möjligt
ansluta sig till det gifna för att icke förlora fotfästet.
I öfverensstämmelse med den här ofvan angifna
hufvud-fordran, att religionsundervisningen i skolan åsyftar att fostra
barnet i religiöst troslif, men att barnet just därför måste få
veta så mycket af kyrkans troslära, som det kan fatta med
hjärta och förstånd och som icke fordrar ett alltför ansträngdt
minnesarbete, men intet därutöfver, emedan sådant endast
* Man erinre sig till exempel Luthers anmärkningar om sjette budet, hans
utan tvifvel alltför kraftiga påstående om svårigheten för en människa att lefva
kyskt, såvida hon icke inträder i äktenskapsståndet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
