Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
t. ex. när torndönet dånar öfver menniskans hufvud
eller eko svarar på hennes rop i skogen, så kan
icke barnet eller ett folk, som är i sin barndom,
med förståndet fatta dessa företeelser, men
inbillningskraften låter dem föreställa sig att ett lefvande
väsende der är verksamt. Sålunda uppstår snart
hos menniskorna den tro, att dessa i naturen
verkande, för dem främmande krafter äro mägtiga
väsenden, dels milda och välgörande, dels
fruktansvärda, och af så väl kärlek som fruktan tillbedja
och dyrka de dem såsom guddomligheter, personifiera
dem. Detta är den religiösa trons första utveckling,
hvilken vi återfinna hos hvarje folk. Det religiösa
är således grundelementet i ett folks myter, och att
förklara en myt är att angifva hans religiösa
betydelse; men då ande och natur stå i så nära
samband med hvarandra, hafva myterna också en fysisk
betydelse, hvarjemte äfven historiska tilldragelser
kunna hafva medverkat vid deras bildande.
Bland de föreställningar, som återfinnas i alla
folks religiösa barndomstro, är föreställningen
derom, att verlden småningom uppstått ur ett eller annat
grundämne, som från evighet varit till (Kosmogoni),
samt att gudarne också en gång blifvit till (Teogoni).
I vår mytologi säges grundämnet hafva varit is, och
det ådagalägger att vår mytologi med rätta bär
namnet »nordisk».
För att förstå ett folks mytologi bör man känna
folkets eget lif, ty gudarnes lif är en återspegling af
naturens och folkens lif. Våra hedniska förfäders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
