- Project Runeberg -  Oxygen och Aromasia /
48

(1878) Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ett aftonsällskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Värdinnans medarbetarinnor i hushållet, två unga
flickor hvilka för öfrigt deltogo i sällskapet, bjödo
gästerna några lätta förfriskningar, sockervatten,
frukter och sylt, men någon af forntidens ståtliga
»supéer» syntes ej till. Sällskapet tycktes ej
häller tänka därpå. Man var van att sent intaga
dagens hufvudmål, men att sedan ej förtära något än
möjligtvis en och annan liten förfriskning af nyss
nämnda slag. Sent gick man till hvila på den tiden,
men stod därför ej sent upp. Man hade vant sig att
icke behöfva många timmars sömn, och därför bar
arbetet större frukt än i gamle dagar.

Aromasia ville, om icke helt och hållet slippa,
likväl taga någon hvila från sina sorgsna tankar för
att sedan kunna lättare finna ljus i det mörker som
nu omgaf hennes sinne och hon gick därför in i de rum,
där värdinnan hade sin boksamling, en ganska rikhaltig
samling af böcker på olika språk, i många ämnen från
olika tider. Där funnos böcker ända från aderton- och
nittonhundratalen. Aromasia räckte på må få ut
handen efter en bok och träffade just på en från det
först nämnda af dessa århundraden.

Det var således en mycket gammal bok. Konstnärinnan
började läsa. Språket var adertonhundratalets
outbildade svenska, men hon förstod det språket. Orden
voro henne bekanta, men innehållet af hvad hon läste
föreföll henne likväl främmande.

»Försakelse är kvinnans uppgift,» läste hon.

»Hm! Det har jag aldrig lärt mig,» hviskade
Aromasia. Hon läste vidare:

»Och det är i en alt uppoffrande försakelse som
kvinnan äger sin sanna styrka. Det var redan från
begynnelsen sagdt, att kvinnan skulle vara mannen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:21:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oxygen/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free