Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Påsornoi.Ko skol/sköhger’ misslänkl ior ’Mord" Här del kort och go II i åklagare Anders
hcnns hOktn,ngstromslöllon under rubriken Sroll och höktnmgsgrund.
leddelode ökhgorens begörcn
•cogen. p0-o stcfan Gustavsson
son börjat bli aggressiv
, E,l| c\cmpcl på hur nåia
bekanta dc två männen var
1 bombmålet forekom .mängder
medtbandinspelningar
av’jelefon-sårmal. ofta gjorda av-
bombmannen eller någon av hans vän-
ner Det fanns ett hund som
reg.-m- r.iile dol mm.t saniiKlci m.« l.ir
bontbni.ir.noo !i ii.,ns
k.irv.-•IÖic den dödande cxplosiuiicn i
Tcnsta.* * .
Detta baritfulbjöds lill salu ull
massmedier na under bctnbntMct
Den som ville sälja lijmlrt var
ba . ... Mnsinner v »ni n;. begaitN
ti..K!.h1 i Palmemords:
., L>env sisiiumnde gjorde oeksi
en insats till_ bpmbmanncns
förmån llnn var cn av dem som
vittnade i bombmålet, en av liera soin
försökte ge cn positiv bild av
bo.ubmanncn. Men några
väsent-l.ga sakuppgiher kunde han inte
piesiera
Roger Magnergård
Sune Olsson
Ensam rådman
avgör häktning
dalister
stolen
• Den ene av dc båda kroater som
mördade den jugoslaviske
ambassadören i Stockholm. 197]
• Mannen som höll bankpcrsonal
gisslan vid
Norrmalmstorgs-Ui. ..at i Stockholm 1974.
• Den kurd som mördade en
PKK-avhoppare i
Medborgarhuset^ Stockholm 1985.
in kunnig
. .oders Helin arbetade tidigare
på roteln Tor särskilda mål och
drev där b! a processen mot den
s k Mannen med guldbyxorna som
fal’ ~ för omfattande och mycket
komplicerad ekonomisk
brottslighet
Hans karriär har gått spikrakt
uppåt, trots att han aldrig gjort
någon hemlighet av alt han tyckte
att dc juridiska studierna var
"fasansfullt tråkiga”.
1964 anställdes han dock på
bötesbyrån av nuvarande
chefsåklagaren Lars Ringberg.
ÅUogore Anders He/ins
serosf uppmärksammade
mål vor
slyckmordsröHe-gången.
Helin är 57 år och söderkis.
Han pendlar till och från arbetet
på Kungsholmen med buss.
Stänk av ironi
Åkiagarkollegcr berömmer
ho-nom for hans juridiska kunskap.
Och i räussalcn pratar han ofiasi
med en lugn, mild stämma - inte
så sällan kryddad med stänk av
ironi.
Roger Magnergård
Det är chefsrådman
Mikael af Geijerstain son.
ensam skall besluta om
den anhållne 41-åringen
skall släppas fri eller
häktas.
När SvD talar med honom
kvällen före verkar han inte speciellt
tagen av målets eventuella
historiska betydelse.
- Alla mål är viktiga på sitt sätt,
säger han. Det enda relevanta är
de fakta som finns. Utifrån dem
fattar jag mitt beslut.
Mikael af Geijcrstam har cn
gedigen erfarenhet att luta sig
emot. Han utnämndes till rådman
1958 och chefsrådman blev han
1982. Så gott som hela tiden har
han arbetat vid Stockholms
tingsrätt. Undantaget är en kortare tid
vid hovrätten då han föredrog mål
för Högsta domstolen.
Om den anhållne 41-åringen
säger han sig inte veta speciellt
mycket. Som en trägen
tidningsläsare oeh konsument av både
radio- och TV-nyheter vet han
förstås vad som offentliggjorts via
medierna. A.
- Men jäg är övertygad alt
ni på tidningarna vet be.,uligt
mer om den misstänkte än jag.
Anda sedan den förste
misstänkte i Palmeutredningcn greps,
den s k 33-åringcn, har af
Geijcrstam vetat all det är han r en
dag skall vara häktningsd. .re.
Orsaken är att dåvarande
förun-dersökningsledaren, K G
Svensson. arbetade mot Geijerstams
rotel på tingsrätten. Och sedan
dess har Palmemordet handlagts
på 13:de avdelningen.
Fredagens förhandlingar skall
ske i polishuset, av säkerhetsskäl.
Endast ett begränsat antal
civilpersoner kommer att få plats i salen,
och samtliga kommer dessutom
att bli utsatta för en omfattande
säkerhetskontroll.
Roger Magnergård
tister nyckeln i ett spaningsmord
’ omgivningen. Vad vet goda
ter till den döde och de
anhöriga? Har grannar hört och sett
något?
JJel kan också finnas
informa-ti sttfeå den dödes arbetsplats, i
r ungar han tillhört och på t ex
juranger han brukat besök
Viktigt är inte bara obduce
tens slutsats om dödsorsaken,
utanäven hur den dödande
ska-d uppkommit: har tillhygge
anva’nts och i så fall vilket?
O
Parallellt med polisens eget
sökande bearbeias lips från
allmänheten Det är sällan sådana
ger hela lösningen, men ofta kan
mordutredarc få viktiga
pusselbitar den vägen.
Viktigt registTera
Materialet blir ofta ston. i
Palmeutredningcn motsvarar det
flera års "normala*’
spaningsmord. och därför ar effektiv och
noggrann registrering nyckeln till
framgång i utredningar av den
här typen.
Dc kriminalare som sköter
registreringen har ett föga
glamo-röst och sällan omskrivet arbete.
Ändå är det i registret svaret
så småningom skall finnas på alla
frågor, alla namn av intresse, alla
sakinformaiioner och tips - allt
polisen själv arbetar fram.
När sedan nya uppgifter
tillkommer jämförs dc med
registrets och registreras i sin tur.
Ofta är det i den processen som
den första uppslagsänden till
lösningen skymtar fram.
Uppväger tidsförlust
Hur viktig registreringen
framgår kanske av att i Palmcut
redningens inledning placerad
våldsrotclns chef sina två
biträdande kommissarier och mest
erfarna mordutredarc i
omedelbar anknytning lill regisireringen
Regislrct är också förklaringen
lill att tidsförlusten så ofta kan
kompenseras irots att veckor och
månader, ibland år, gått innan
det finns cn person som kan
misstänkas.
Stockholmspolisens våldsrotel
löste ett mord efter drygt nio år.
Det fanns ett ston material i den
utredningen att ta till när man
genom ctl tips fick en ny
"vinkel" på fallet cfier så lång lid.
Vittnen glömmer
Ändå är del så att alla erfarna
poliser vet att medicinska,
kriminaltekniska rön och andra rena
sakuppgifter står sig.
jer. Minnesbilden av cli ansikte
kan ha bleknat
Största krasct ställs dock på
;©
Problemet med vittnen är att
pgiflcr som varit säkra när de
’innades långt efteråt kan ha
förlorat i värde därför att det är
högst normalt att glömma dctal-
poliserna själva.
I en situation där det ena g
uppslaget efter det andra visar
sig vara blindspår. krävs det stora
mängder entusiasm inför
arbetsuppgiften, stor rutin för att orka
gå vidare och ett stort mått »v
stryktålighet.
Styika med erfarenhet
När Palmeutredningcn skulle
rekonstrueras handplockades
därför praktiskt taget hela
styrkan bland poliser med stor
erfarenhet av mordutredningar eller
andra kompli^ade
utrednings-förhållandcn^Ä
Ett enda exempel: till styrkan
knöts innehavaren av
Stockholmspolisens hopplösaste
arbetsuppgift. den man på
vålds-roteln som utrett anonyma
bombhot.
Sune Olssori
7/93:10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
