Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PALME-nytt
Vad gör [-kommissionen?-]
{+kommis-
sionen?+}
v ara en ensam galning, v ad har du för
argument mot det?
SA: Kort svar: Christer Pettersson är
inte och kan inte vara den skyldige
eftersom så många personer och ting
och händelser otvetydigt pekar på en
konspiration. Att våra myndigheter
plockat ut Pettersson är ett
skrämmande och avsiktligt
justitiemord.
Fråga: Hej Sven! Var tror du att vapnet
finns någonstans?
Värd: Då kan vi bara konstatera att
frågetecknen fortfarande är betydligt fler
än utropstecknen när det gäller
Palmemordet, åtminstone enligt Sven Aner.
pensionerad DN-joumalist och
författare. En timme har redan gått - det
är dags för sista frågan!
SA (svarar på föregående fråga): Ja g har
ingen aning om var vapnet finns, och
detta sammanhänger bl a med att ingen
vet vilka kulor som kom till
användning. Tekniske chefen vid
Stil-polisen Wincent Lange har i stora
tidningsintervjuer konstaterat att de
båda kulorna från mordplatsen icke
är mordkuloma. Hur ska vi då veta
vilket vapnet var? Och var ska vi leta?
Plus att ett påträffat vapen knappast
kan binda en ev skyldig.
Fråga: Varför håller
Palme-kommissionen så tyst?
SA: Om du med Palme-kommissionen
menar den sittande
granskningskommissionen så delar jag
din undran. Den har sagt att "kanske
till jul", men det har vi inte sett än.
Svenska kommissioner med
omfattande uppdrag brukar ge ifrån sig
delrapporter, men de henar och damer
som nu sitter, i hr Marjasins efterföljd,
är tysta som den mus jag försökt
använda vid denna chattning - hej då.
roligt, tack!
Värd: Tack och adjö till Sven Anér och
till alla er därute. Kul att du kom hit,
Sven!
Så fick det bli. Varje
p ägesvarfi-ån min sida
illustreras i
denpiin-tade utskriften av
vidstå-ende vänliga bild.
Men mina frågesvar rar inte
vänliga, märker jag då jag
skriver ut. Regeringen och VD
får texten - gör
något! Sven Anér
V ad sker
på kv.
Lejonet?
Den 1 september i är skrev
denna tidnings redaktör till
”Kabinettssekreteraren, VD"
och påpekade följande (än så
länge till ingen som helst
nytta):
”Eftersom UD hittills varken kunnat
finna eller identifiera den "kände
svensk" M. Sallunt Salaun?) som
upptas å de s k "flygpapperen", och
eftersom LID ej kunnat bekräfta den
flygtur, enligt "flygpapperen’’, som av
hr Lidbom med entourage ska ha
företagits till Angouléme,
anhåller jag om omedelbart
besked från l(D med innebörd
att dessa ”llygpapper” är
efterhaiidskonstruklioner eller
förfalskningar”.
Jag utvecklade denna ganska klara
och enkla tanke på ytterligare ett antal
rader och avslutade med att konstatera
att jag ställer mig ytterst tveksam till
"flygpapper" som anger fel
passagerare och fel destination.
Sedan faxade jag några påminnelser,
vilket inte ledde till något resultat,
varefter jag den S september ringde och
sökte L?Ds registrator.
- Vad gäller ärendet? frågade
tjänstemannen i regeringskansliets
växel?
- Jaa... måste jag berätta det för dig?
- Ja. det finns olika kvarter. Vem
gäller ärendet?
- Kabinettssekreteraren.
- Då är det kv. Lejonet
Jag ringde då registratom i Lejonets
kula. som berättade att hon visserligen
sett mina papper, men att hon inte
registrerat dem utan sänt dem vidare till
kabainettssekreteraren, adjö.
Jag hamnade nu hos
kabinettssekreterarens sekreterare som
berättade att hon inte sett skymten av
mina påstådda skrivelser. Jag undrade
8/97:16
16
dä om de strimlats på vägen, i någon
av Lejonets konidorer, men
kabinettssekreterarens sekreterare tyckte
inte att jag var rolig alls.
- Du kommer att få ett svar,
försäkrade hon
- När då?
- Ja se det kan jag inte säga. Och
du behöver inte höja rösten
Hade jag höjt rösten? Det kanske jag
hade, någon förlåtlig decibel. Får man
inte ryta i Lejonets kula?
PS: JO har faktiskt lovat titta
pä kv. Lejonets
registreringsrutiner - tack för
det, säger
Sven Anér (själv Lejon).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
