- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 1999 /
12

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SB: Ja, jag utgår från att vi vet vem
det är som har skjutit Olof Palme men
del är en annan sak. Men...

LB: Men att ni v e i vem det är?

SB: Jaa, det finns ju en person som är
dömd för det

LB: Christer Pettersson?

SB: Ja.

Ingemar Krusell: Joo, det är klart,
man kan ju komplicera det hela genom
att tala om omladdning och sådana
saker, men jag har väldigt svårt att
förstå varför det skulle ha gjorts, och
särskilt i de kretsar där vi söker
gärningsmannen.

LB: Vilka kretsar då?

IK: Ja det är ju kretsen kring Sigge
Cedergren, vi misstänker ju fortfarande
Christer Pettersson. Vem av dom
skulle ha intresse av just sådana
åtgärder som att ta ammunitionen från
en .357 och använda den till en .38; det
är för mig långsökt i varje fall.

LB: Återigen: teorin om Christer
Pettersson har fått bestämma vad som
är fakta. Allt annat är långsökt.

Alf Andersson: Jag har sagt många
gånger att vi skulle försöka använda
våra egna huvuden, vi måste
försöka arbeta med egna initiativ, gå på
det som är farligt.

Och vi hade en sån här
samlingsafton där vi skulle prata. Och
jag drog upp det här med ett politiskt
mord, vi måste jobba på ett kvalificerat
sätt. Men det togs inte emot av
Ölvebro. Han tyckte inte att det var
något politiskt mord.

LB: För första gången har vi nu fått
tillgång till denna hemliga rapport,
som av spaningsledningen tolkades
som ett bevis på att man var på rätt
väg. En s k gämingsmannaprofil som
togs fram vintem 1994 av en psykiater
och en kommissarie vid
rikskriminalen. Med en analys av
brottet och en psykologisk bedömning
av mördaren.

Slutsatsen i rapporten är att
mördaren troligen var en
”personl i ghetsstörd man”, som
”agerade ensam”, alltså en ensam

PALME-nytt

galning.

Men: bygger slutsatsen på lukta eller
är den elt önsketänkande?

Enligt profilen väntade mördaren
utanför biografen Grand när paret
Palme var där före mordet. Det skulle
tala för att han var en ensam galning.
Men: var det så?

Vi ska se på mördarens klädsel. De
flesta vittnena sa att han bar en lång,
mörk rock. Några sa att den fladdrade
när han sprang i väg.

Lisbeth Palme däremot sa att han bar
en blå, bullig täckjacka. Men hon
förväxlade troligen mördaren med ett
vittne som stod strax intill. Det vittnet
bar just en blå, bullig täckjacka. Det
här är polisens foto av honom.

Gämingsmannaprofilens egen
sammanfattning av vittnesmålen, där
Lisbeth Palme slår överst, visar att
elva av fjorton vittnen sa att mördaren
bar en mörk rock, kappa eller ulster.

Men mannen vid bion beskrevs
annoriunda av vittnena där frågan är
om det är mördaren dom såg?

Mårten Palme såg en mystisk man
vid ett skyltfönster. Han var klädd i blå
täckjacka, keps och bar förmodligen
slålbågade glasögon, sa Mårten Palme.

Två kvinnor på bion såg en man
utanför entrédörrama, också klädd i blå
täckjacka och keps; han hade stålbågade
glasögon.

Ett annat vittne såg en man gå fram
och tillbaka utanför bion. Han var
klädd i jacka, sa vittnet.

Det här är vittnets egen teckning
av-mannen, som han gjorde hos polisen.

Ingen av de här mystiska männen vid
bion stämmer alltså in på mördaren.
Ändå drar man i profilen slutsatsen att
mördaren röjde sig vid biografens entré
vid flera tilllällen och att han alltså var
en ensam galning.

Det här påståendet har inget stöd av
några fakta.

Alf Andersson: Ja, vi lämnade då
allting, vi inriktades då bara på
ensamma personer, udda personer, och
allt annat skulle värderas som mindre
troligt.

LB: Vad säger då mördarens
uppträdande vid mordplatsen om
honom?

Två vitten har berättat att mördaren
la sin fria hand på Olof Palmes axel
när han sköt. Skottet träffade mycket
exakt, i mittsömmen på ytterrocken,
och gick genom ryggraden; det var

direkt dödande. Sen sköt han ett skott
som träffade Lisbeth Palme ytligt.

Så förde han, enligt alla vittnen,
undan vapnet omedelbart; så fort han
började springa hade han händerna fria.

Utbildad för närstrid

Alf Andersson: Det ligger en tanke
bakom valet av vapen och ammunition
och att gärningsmannen dels håller i
Palme i samband med att han avlossar
ett skott, mitt i ryggen. Jag tycker att
det tyder lite grann på att det är en kille
som är utbildad, for närstrid.

Sedan säger då vittnena att han
hölstrar vapnet ganska omgående efter.
Och det är så att jag då spekulerar i att
den här mannen är, han är utbildad
alltså. Och i militär och polisiär
utbildning så skall vapnet hölslras
direkt efter utförd skjutning. Det, är det
vanliga, utbildningen är så, att man
säkrar och hölstrar.

Så han har kunnat utföra en rent
skolmässig skjutning här.

LB: Men i profilen ser man det
annorlunda. Att mördaren så snabbt
förde undan vapnet ses som ett tecken
på en märkvärdig brist på
professionalism, eftersom han hade
kunnat behöva det under flykten. Och
att han inte sköt flera skott mot
Lisbeth Palme bidrar också till
slutsatsen att mordet var ”kaotiskt”.

LB: Vilken tolkning gör en erfaren
amerikansk mordutredare av samma
sak? I New York talar vi med Ray
Pierce, som har femhundra
mordutredningar bakom sig. Han
hjälper stadens poliser an analysera
svåra brott och komma vidare i
utredningar som har fastnat

Ray Pierce: Brottet sker mycket snabbt
och ändamålsenligt - om syftet var att
angripa statsministern och därefter hans
fru så uppfylldes detta. Jag kan inte
säga att han visste att han hade dödat
statsministern, men han visste att
skador hade uppstått. Sedan flydde han
snabbt från platsen. Det skedde mycket
kontrollerat. Det var inte - jag känner
till liknande fall där folk har börjat
springa uppför och nedför gatorna och
skjuter efter en person. Om de har
missat den första personen böljar han
kanske fly, och när de försöker få tag
på personen i fråga så misslyckas de
och böljar skjuta till höger och

4/99:12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/1999/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free