Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
LB: Det vardet hela?
A A: Ja, del var ungefär så. Två rader på
del Ilår papiret.
LB: Alf Andersson försökte liera
ganger under sina lio år i utredningen
att intressera spaningslcdningcn lör
landsförrådarmot i vet och söka i
kretsarna kring bl a Enersirom.
AA: Jag uppsökte (6) Solveig
Riberdahl, på åklagaimyndighclcn, och
berättade om mina farhågor. Och hon
var ju då bränd av Hohnérs agerande
och all han inlc hade gått ner på
Sveavägen ulan han hade utnämnt
PKK som mördare. Nu ville Solveig
inlc heller gå och göra samma misstag,
utan hon ville gärna utgå från vad som
fanns känt nere på Sveavägen.
LB: Så del blev inget...
Jag fick gå hem igen...
AA: Nej, det blev ingenting. Jag fick
gå hem igen. Med mina papper.
LB: Några månader före mordet dök det
upp en annan omständighet som
ytterligare ökade misstänksamheten
mot Olof Palme bland hans fiender.
Vid ett överraskande anfall utifrån, t ex
av sovjetiska Spclznaz-förband, var det
meningen alt det lokala hemvärnet och
polisen, tillsammans, skulle ta första
stöten och sen ingå som stridande
enheter i det fortsatta försvaret.
Men nu skulle det ändras. Den 28
november 1985, på dagen tre månader
före mordet, kom ett lagförslag I ran
Palme och regeringen om alt polisen,
efter det att ockupation genomförts,
skulle övergå till att sköta ordningen,
inte längre göra motstånd ulan ha civil
status. Del här lagförslaget, som drogs
tillbaka efter Palmes död, väckte starka
känslor bland poliser och
hemvärnsfolk.
Lennart Nilsson, fd hcmvämschcf: Det
var ju fullkomligt vansinnigt. Man
talade om alt en ockupationsmakt
skulle ta polisen i anspråk, och så
skulle polisen gå över till fienden,
ockti|iantcn. Det var ju heller ingenting
som polisen såg Tram emot.
LB: Så här skulle enligt lagförslag
polisen plötsligt riskera att bli
förrädare i en krissituation?
LN: Det kan man säga. Men nu kom
PALME-nytt
det aldrig så långt.
LB: Del genomfördes aldrig.
LN: Nej. Men jag vet inte varifrån det
kom. Det vet inte jag.
LB: Det kom från regeringen. Och
Palme.
LN: Ja, det måste det ha gjort.
LB: Men varför la Palme fram ett sånt
förslag?
LN: Har ingen aning. Vi kan inlc fråga
honom heller.
Alf Enerslröm: Om en främmande
makt anfaller Sverige så får inte
polisen hjälpa del egna folket ulan
ställa upp på den nya byråkratins sida;
det är ju helt sanslöst alltså. Del
berättade ju också von Hofsten. Här har
vi då 30 000,40 000 poliser i del här
landet, och så kommer det en
främmande makt och våldtar våra
kvinnor och bär sig åt, ska inte polisen
få ingripa?
LB: Vems idö var det här?
AE: Ja det måste ju ha varit Palmes.
LB: Motivbilden, synen på Palme som
landsförrädare, Fanns där alltså vid den
här liden. Men åler till en fråga som
åklagaren ställde till Alf Andersson:
går det att från det här komma ner till
Sveavägen? Eller till flyktvägen?
Mördaren sprang efter skotten uppför
de branta trapporna till åsen och
fortsatte tvärs över Malmskillnadsgatan
och ner på den smala David Bagares
gata.
En kvinna som såg honom där lade
märke till att han höll på all stoppa ner
eller ta ur något ur en vaska som han
höll i handen när han sprang.
Ett annat villne, som sprang efter
mördaren, såg strax därpå att någon
skymtade hukande snabbt bakom en bil
som slod parkerad i början på nästa
kvarter.
LB: Vad kan han ha gjort där uppe på
bran med den här väskan?
Ray Picrec, mordutredare, New York:
Något som kändes viktigt för honom.
Del kan röra sig om flera möjligheter,
men han kan ha gömt väskan
någonstans där han kunde få tag på den
senare.
Kastar vapnet ner i vattnet
Tydligen sågs han vid en bil. Ofta är
det så att när ett brott har begåtts och
det finns vatten i närheten, en
vatlenbrunn eller en öppen vattenyta,
kastar gärningsmannen vapnet ner i
vattnet.
I det här fallet, där han kanske inte
bodde alltför långt från brottsplatsen,
eller tillfälligt befann sig inte långt
ifrån, så kan ha vall alt lägga väskan
bredvid en bil, eller i en bil. Eller i ett
träd, kanske, eller i ett tidigare utvalt
gömställe. Så kan han ha lämnat
väskan/vapnet där, gått till en plats där
han kände sig säker, där han kanske
tänkt sig att övernatta. Och kunna
somna i förvissningen att om polisen
knackade på hans dörr så skulle de inte
kunna koppla honom till brottet via
vapnet.
LB: Så den där bilen kan vara viktig?
RP: Om han använde bilen, eller
gömde sig bakom bilen eller la något i
bilen, så skulle detta var mycket
viktigt.
LB: Vittnet, som tyckte sig se mannen
bakom bilen, sa att det var nära porten
David Bagares gata 24. En bil som
stod där då tillhörde polismannen D.
Hans bil var felparkcrad och
transporterades senare bort Han bodde
trettio meter härifrån. Han hade ställt
sin bil där just när skotten föll på
Sveavägen. Sen hade han gått till
kamraterna i den väntande piketbussen
och åkt därifrån.
Vittnets (7) iakttagelse av mannen
bakom bilen följdes aldrig upp.
LB: D tillhörde den piketgrupp från
Södermalmspolisen scan råkade befinna
sig närmast mordplatsen, trots att den
låg utanlör deras område. Före skotten
hade den alltså befunnit sig uppe på de
gator dit mördaren sedan flydde.
Om D kom det in en rad tips efter
mordet, bl a från tre kollegor. EU tips
kom från en värnpliktig som hade haft
D som instruktör och som vid ett
tillfälle åkt i ett militärfordon med D,
då de råkade passera en skyll med
Palmes bild.
D blev då rasande och befallde
5/99:8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
