Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-nytt
5
Det ville SE veta därför att det är polisen som vill
veta det. Han måste få veta exakt när han stämplade
ut. RB tycker det där är lite konstigt, han säger,
okej det kan jag väl göra, men jag skall spela tennis
och gör det i så fall efteråt.
Redan här slirar det. Polisen känner på
lördagsmorgonen inte till SE:s existens. Polisen har
aldrig sett SE på mordplatsen. Första - och osanna
-uppgift om detta härstammar från SE:s egen
uppringning till polisen lördagen den 1 mars kl
12.20!
Tre samtal fick RB under dagen från SE, då han
ivrigt efterfrågade den här tidpunkten. Under de här
kontakterna så berättade då SE vad han har upplevt
kvällen innan. Då reagerade RB för olika saker,
säger han till mig, att han reagerade över att när
han, RB alltså, kom in på Skandia och gör den här
kontrollen med datalistoma så snappar han direkt att
SE har för lite stämplingar så att säga. På SE:s
datalistor kan han se att den här SE då inte har
använt kortet mer än två gånger under fredagen
128.2.1986/. Det är när han kommer till Skandia på
morgonen klockan 08.10, och när han går klockan
23.19.
Det är kanske inte så underligt för en utomstående
men för oss som jobbar i Skandia är det här mycket
märkligt Varenda gång du skall ut här och käka
lunch eller någonting så har vi de här inre
skjutdörrama i entrén, alltså innanför entrén, som
är låsta med elektriskt lås. Där måste du använda,
öppna dörrarna bara, om du bara ska prata med
någon i receptionen till exempel måste du
använda... Likaså om du lämnar Skandia som den
här killen har gjort för att äta, då måste du, för att
komma in i Skandia igen, använda kortet Vi
tycker, jag till exempel använder mitt kort kanske
sex gånger om dagen därför jag pratar då med folk i
receptionen. Jag möter folk där nere, så får jag gå
in och ut där. Varenda gång jag går in och ut där
måtse jag sticka kortet för att öppna dörren.
Det här är det första RB tycker är märkligt då, att
det inte finns några fler avläsningar. Sen så tycker
han det är konstigt att SE har, att han berättade att
han återvände tillbaks in på Skandia efter mordet
Där kan du prata med RB själv, hur det ligger till,
men där är det faktiskt så att man skall skriva in sig
i en bok och legitimera sig. Det där är mycket
märkligt tycker RB själv också för det saknar han
också, inskrivning...
Sen så, då reagerar han inte, men senare, när SE
står i tidningarna och TV och berättar om vad han
gjorde, då kommer RB ihåg vad SE sa till honom
den här första förmiddagen.
F: På lördagen?
H: Just det Då säger SE det här, ”han såg så liten
ut. De sa att det var Palme”. Nu kan jag inte
ordagrant, det får RB själv beskriva, men alltså,
”de sa att det var Palme och att han såg... men han
såg så liten ut så jag trodde inte det var han”. Sen
säger SE att vi vände honom i framstupa sidoläge.
En av flickorna sa då, såg du vem det var? Han var
där när flickorna hade uppfattat vem det var, och
sen säger han, vad den tanten var lik lisbeL
”Flickorna ” bör vara de autentiska vittnena AH
och KJ, av vilka AH försökte ge Olof Palme en
första hjälp. Men ”flickorna", å sin sida, såg
sannerligen inte skymten av någon Skandiaman;
mer om detta längre fram.
När då RB hör och läser om vad SE uppger i
tidningarna, då börjar RB fundera lite grann över
det här för det stämmer inte riktigt med vad RB fick
höra första gången. Då börjar RB fundera på det
här.
En annan sak som man kan fundera över det är att
han fortsätter att prata, SE alltså, under samtalen på
lördagen om att han skall åka till Idre på söndagen.
Han har inte hunnit packa under lördagen det han
skall ha med sig på söndagen, men RB får ett
intryck av att det är liksom inte planerat någon resa
till lördag... det är ju byte på lördagarna i fjällen,
men det är på söndag han skall åka upp. Att det var
bestämt så. Han tjatar om det där att han inte hinner
packa, för de ringer från Oslo och vill veta den här
tidpunkten.
F: För ?
H: När han stämplade ut. Oslo vet jag inte riktigt,
det fick inte RB heller klart för sig vilka det var i
Oslo som ville veta det här, men Oslo var nämnt.
Så säger han en sak om Lisbet Palme, att hon
rusade ut i gatan flera gånger och viftade på bilar
för att få stopp på någon som kunde hjälpa till. Det
här tycker ju RB är lite märkligt bara för att där är ju
bilar... det är en taxichaufför bland annat, ja han
reflekterade i varje fall över detta..
Det gör han inte riktigt förrän på söndag, RB då,
när han läser tydligen i Svenska Dagbladet, alltså på
söndagen, det är väl då han går ut i pressen.
12.3.19861.
I alla fall, då SE uttalat sig i tidningarna, då börjar
RB fundera över det här vad han själv har fått höra.
Sen så gick RB och jag och tittade då på den
beryktade cykelvägen som vi säger.
F: Beryktade?
H: Cykelvägen, det finns ju alltså tyvärr ett ställe
där man kan ta sig in i Skandia utan att larmet går,
utan att man kommer med på TV-skärmen, om man
har då en nyckel till ett cykelram där anställda på
Skandia kan få ställa in sin cykel, de som cyklar till
jobbet. Det där cykelrummet kan man knalla ut och
in i.
En fullständigt osannolik upplysning!
F: Är det det som talas om Luntmakargatan?
10/99:5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
