Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZY-6S!Z\
stämmer med kulans kaliber, det är rimligt både med
ingångsöppningens storlek och utgångsöppningens storlek och
det den har ställt till med där inne. Det man med säkerhet
kan säga om projektilen efter att ha tittat på bara
skadorna på ytan och djupet, det är att helt finkalibrigt
är det inte och hagelammunition. är det inte. Dessutom är
det inte en projektil som har gått sönder på sin väg genom
kroppen. Allt har kommit ut igen. Varken röntgenologiskt
vid obduktion eller vid senare fingranskning av mjukdelarna
eller röntgenundersökning av kotpelaren, fanns inga
metallfragment kvar. Allt som åkte in har åkt ut igen.
Kulorna som hittades var ju också intakta. Deformerade men
intakta. Så det är inte en exploderande kula. Den har hållt
ihop.
Tora Holst: -Och så har den tumlat då, rört sig i kroppen?
Xari Ormstad: -Det synes så, antingen den har gått alldeles
rakt in i ryggen eller den har varit på sniskan redan då.
Det vill jag inte säga helt säkert. Men när den åt ut igen
då har den nog ställt sig på tvären. Bilden av
utgångs-öppningen talar för det. Den är tvärställt oval eller rund
på ena änden och tvär på andra änden. Det synes som kulan
då har gått på tvären och det är inte så orimligt. Det är
inte lite motstånd den har mött i kroppen, kanske mest i
ryggraden. Jag vet inte, i vilken grad påverkas
tumlings-benägenheten av motståndet i vävnad som passeras? Måste det
vara hårdare strukturer för att det skall påverka kulans
bana?
Sonny Björk: -Det där med hårdheten i materialet, ju
hårdare material ju snabbare tumling kan man säga. Kär har
den ju dessutom passerat igenom en rock, en kavaj och
skjorta. Den har säkert börjat att tumla redan i passagen
genom kläderna.
Kari Ormstad: -Då kan ju det stämma då att den har varit
lite på sniskan vid inträdet och kanske utan att det har
varit något konstigt från början med varken projektil eller
vapen.
Sonny Björk: -Nej, det är ju inget konstigt med det där.
Kari Ormstad: -Att en projektil tumlar på vägen genom
kroppen, det ser vi ju ofta. Man kan ju hitta kulor på de
märkligaste ställen i kroppen. De kan följa vilka banor som
helst. Skott i huvudet som går in på ena sidan, kan det gå
igenom skallen där, så går det mellan hjärnhinnorna över så
här och lägger sig på andra sidan utan att passera tvärs
genom. Så det där är riktigt avancerad fysik som man ibland
inte riktigt förstår sig pa.
Sigvard Marjasin: -Får jag fråga en sak? Med beaktande av
vad du sa om att man inte vet vilken exakt kroppsställning
Olof Palme hade när skottet kom, kan man ändå genom
skott-vinkel på något sätt, göra sig en föreställning om hur lång
skytten var, 140 cm över marken plus skorna,, det är en 143
cm ungefär och en sned vinkel, hur lång måste man vara för
att... om man nu har ett vapen i handen?
Sonny Björk: -Man förutsätter ju också, vilket är troligt
att han sträcker fram armen när han skjuter, att han har
rak arm. Det beror ju på om han siktar med riktmedel eller
han sätter fram vapnet mot ryggen t \. Det är ldigt
svårt. När vi gjorde den här rekons. aktionen u.. utgick vi
väl ifrån att som hypotes att han hade armen rak då. Om man M
då tänker sig att Olof Palme går precis rak, så har man då
ett visst gradtal fallande skala igenom kroppen. Om man
fortsätter den vinkeln då med vapen och rak arm till en
viss längd så kom vi fram till en längd på... ja, jag
kommer inte exakt ihåg. Vi har det antecknat i pappren.
Sigvard Marjasin: -Det går i alla fall att fastställa en
ungefärlig längd?
Sonny Björk: -Men det blir ju väldigt hypotetiskt.
Sigvard Marjasin: -OK. Men jag skulle inte kunna ha gjort
det?
Kari Ormstad: -Men vi hamnar väl...
Sigvard Marjasin: -158 cm...?
Kari Ormstad: -Nej.
Sigvard Marjasin: -Då kan man ändå kanske komma fram till
ungefär?
Kari Ormstad: -Men hamnade vi inte på någonting mellan 175
cm och drygt 180 cm då.
Sonny Björk: -Jo.
Kari Ormstad: -öppningen i ryggen på Palme var 140 cm
ovanför fotsulan och så var det 136, 138 cm på framsidan.
Så om man ser var man sätter armen där så hamnar man
ungefär i samma nivå. Så helt liten vär skytten inte och
jättelång torde han heller inte vara.
Hans ölvebro: -Jag tror det hamnade på...det var något med
axelhöjden, 160 någonting...
Sonny Björk: -Ja, just det, med axelhöjd, sen kommer
huvudet till, men det är ju mycket hypoteser, det är ju____
det ligger alltså inom en normallängd kan man väl säga.
Hans Ölvebro: -Det överensstämmer med vad vittnena sagt,
någonstans mellan 175 cm och 185 cm.
Bertil Torekull?: -Hade en skottsäker väst klarat hans liv?
Hans Ölvebro: -Det kommer vi väl till...
Sigvard Marjasin: -Det ska vi ta sedan.
Gun-Britt Mårtensson: -Kan man komma så exakt utan att vara
en skicklig skytt, som han uppenbarligen har gjort?
Hans Ölvebro: -Det är ju faktiskt så att skottet träffade
precis exakt i sömmen på rocken. Det är en tillfällighet
enligt min uppfattning.
Gun-Britt Mårtensson: -Jo, men just det här med
kroppspuls-ådern...?
Sonny Björk: -Det normala är att när man har ett mål
framför sig att »=n håller m:’tt i målet och på ett avstånd
mellan 10-30 , avstånc behöver ju inte vara 30 cm, det
kan också vara 10 cm. Bunueskriminal säger ju att 20 cm
PALME-nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
