Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
PALME-nytt
Rikskrim och RÅ ger upp
Kan inte förklara LAC-bandet
Onsdagen den 3 november 1999 klockan 10.20 sammanträffade
undertecknad Sven Anér med chefen för rikskriminalen, Lars Nylén, på
dennes tjänsterum Polhemsgatan 30 i Stockholm. Avsikten var att äntligen
bringa reda i klockslag och larm kring Dekorima.
Men några godtagbara förklaringar gavs inte: i stället framstår hela polis- och
ambulanssituationen som riggad av polis och åklagare; arrangerad, tillrättalagd, falskt
beskriven. Avgörande viktiga tider har förskjutits på LAC-bandet, medan larmtiden för
Olof Palmes ambulans har raderats bort både på själva bandet och på den automatiskt
printade utskriften. Ambulansloggen förträngs, ankomsten till Sabbatsberg förträngs.
Detta är den stora, svarta skandalen. Detta är det klarlagda polisspåret.
Bakgrunden i korthet Jag hade alltså sedan flera veckor tillbaka riktat allt klarare misstankar mot det s k
LAC-bandet dvs länsalarmeringscentralens samtalsupptagningar från mordkvällen, med fokus på den här
frågan:
Hur kan ambulans 951, med Olof Palme, påstås rulla mot Sabbatsberg klockan 23.28 när den enligt
myndigheternas egen ambulanslogg inte kommer fram till Dekorima förrän minst minuten, kanske två
minuter senare? Och hur tänker polisen lösa detta dilemma?
Jag presenterade, fore sammanträffandet med Nylén, en PM med bilagor (de sammanfattande båda
sidorna följer här). Vid mötet på rikskriminalen överlämnade Nylén å sin sida en skrivelse från
Palmeutredama vari sades
o att samtal 7, enligt ”tillgängliga utskrifter”, ligger vid 23.28,
o att en senare utförd utskrift av alla LAC-samtal ger fler detaljer än som tidigare varit kända,
o att någon ”uttid för ambulans 951 inte finns”, samt
o att bl a samtal 7 mycket riktigt saknas på den automatiska printerutskriftens original; varför är okänt.
Kvar av LAC-bandets värde som belägg för att ambulans 951 for så tidigt som strax före 23.28 från
Dekorima finns alltså endast samtal 7 till LAC, med pålagd fröken Ur.
Men samtal 7 måste ligga fel i tid, eftersom vaije spår av den äkta 23.29-tiden är utraderat och eftersom
körtiden från Dekorima till Sabbatsberg, 2 km, påståis ha blivit så orimligt lång som sju, kanske uppemot
nio minuter.
Allt detta är ett arrangemang, en cover-up, som Palmeutredama - och i bakgrunden åklagarna, regeringen
- inte gör något egentligt försök att förklara, att bortförklara.
Sanningen är den här: då Sveriges statsminister sköts till döds i Stockholms city
ägnade tjänstgörande polis sin huvudsakliga energi åt att presentera det faktiska
händelseförloppet i falsk dagar. Klara uttalanden från insatschefen på platsen, Gösta
Söderström, och dennes assistent och chaufför, Ingvar Windén, totalnonchalerades på ett
sätt som är unikt i svensk kriminalhistoria, allt i syfte dels att lögnaktigt förkorta tiden
för omhändertagande och transport av Olof Palme till Sabbatsberg, dels att dölja varje
kontur av ett polis spår.
Samtal 7 påstås inte bara utgöra belägg för att ambulans 951 for kvickt från Dekorima. Vad värre än
samtal 7, och mantra-klockslaget 23.28, får bli rikslikaren. Alla andra tider relateras till 23.28. Ambulans
951 påstås ha kommit till Dekorima ca 23.24 eftersom första hjälp och ilastning bör ha tagit ca fyra minuter
och vid 2330 var nog 951 framme vid Sabbatsberg eftersom körtiden bör ha varit ungefär två minuter. Tid
bakåt, tid framåt, allt med utgångspunkt från det falskklockade samtal 7. Med hederlig kriminalistik har
detta ingenting att skaffa.
Vad gör vår rättsstat, våra myndigheter nu? Och vad gör den arroganta granskningskommissionen, och
dess om möjligt än mer arroganta revisorer, när de nu fatt svart på vitt på att det kusligt försenade
omhändertagandet av en nedskjuten statsminister i Stockholms city sannerligen inte kan ”betraktas som bra
prestanda för de inblandade systemen” (revisorsanalysen sidan 80) utan i stället kristallklart framstår som
en räddningsaktion med cyniskt inbyggd fördröjning.
Läs min promemoria och bilagssidan, läs flera gånger. Där finns sanningen. Sven Anér
13/99:2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
