Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
och der vexte gröna skogar. Hvarje träd
gödslades och omhuldades med värme af
sin särskilde forstmästare.
Ett blad framställde en scen ifrån
hafskusten. Längs stranden stodo på ena
sidan långa rader af menniskor, hvilka i
hafvet utsådde någonting, som skulle
föreställa fiskromm. På andra sidan drog man
upp ofantliga sikar. De uppradades på
stranden i vanliga vedparmar, i förväntan på
folk, som skulle komma att äta dem.
Ingen hungersnöd var således inera att befara.
En bild visade esplanaderna i
Helsingfors vid gasbelysning en höstqväll. Ett
nytt underskönt "kapell" var uppfört. Den
nya theatern, briljant cklärerad, strålade
i magiskt skimmer. Den gamla theatern
var försvunnen, och på dess fordna plats
var upprest ett kolossalt national-monument
åt Envishetens gudinna, och platsen bar
namnet: "Hufvudskalleplatsen."
På ett annat blad åter såg man en yy
af Senatstorget i Helsingfors. Midt på
torget voro fyra stora, ståtliga stånd
uppställda i parad. De voro alla tillslutna
och utanlör försedda med hänglås, så att
jag ej kunde se hvad uti dem var
förbor-gadt. Min nye vän gaf mig heller ingen
upplysning derom. Men jag tager för
af-gordt, att bladet syftade på någon reform
af marknadsväsendet i landet.
En ritning, som var indelad i flera
särskilda afdelningar, gaf den gladaste utsigt
öfver penningeväsendet i landet. Den
nuvarande penningkrisen hade fullkomligen
upphört, men i stället hade inträdt en
verklig pappersmynts-kris. I handelsbodarne
hade man siilfverrublar färdigt inlagda i 25,
10, 5 och 3 rubels-rullor, ty sedlar stodo
ej att fås. Banken var i ett stort
"embar-ras de richesse", och åt dem, som
önskade inbetala sina lån, gaf man en lika stor
summa till, blott de ville behålla’de förra.
Och en annan visade huru lyxen var
i ett fortfarande aftagande. Menniskorna
lefde stilla, beskedligt och husligt, klädde
sig enkelt och simpelt, åto bara gröt och
mjölk, drucko ingenting annat än vatten
och öl, och gräfde ned sina penningar i
jorden.
Ack, der såg man lysande planer till
allt, till folkupplysning, till näringsfrihet,
till allt möjligt. Det började redan att gå
omkring i mitt hufvud, då med ens en
vindflägt trängde sig in och — utblåste
ljuset i lyktan.
I det samma vaknade jag. Jag
skrattade smått åt min dröm och tänkte, att
1860 ej just lär blifva bättre eller sämre
än andra år, så skott-år det än är.
Cggio.
I’,n kaffebönas memoirer.
Af Louis Jourdan.
Det är en villfarelse — och en allmänt
utbredd villfarelse — att tro det poesiens
område är inskränkt till passionernas kamp,
till kärlekens berusning och smärta, till
betraktelsen af naturens skådespel, af
himmelens azur, af oceanens vågor, af susande
skogar, af doftande blomster, af
grönskande ängar och sorlande bäckar. Poesien
är oändlig liksom Gud; den kan åt de til
utseendet mest hvardagliga saker gifva
prismats lifligaste färgskiftningar. Man har t.
ex. gjort kryddkrämaren till typen för all
prosaiskhet, och deruti har man gjort orätt.
Kryddkrämaren är en skarpsinnig
observator, en djupsinnig filosof, som förstår
att förtjena penningar och som för att
förtjena dem utvecklar mera verksamhet, mera
intelligens, mera smidighet, mera ihärdighet,
än man på hundrade år har användt,
såsom barberaren Figaro påstod, för att styra
Spaniens rike.
Träd in i denna obehagligt stinkande
bod, gå med ögat igenom dessa tusentals
olikartade artiklar, hvilka der äro
uppradade om hvarandra: här, pepparstruten
bredvid sockerbrödet; der, kaffet fraterniserande
med stearinljuset; längre bort, tropikernas
alla produkter lefvande i bästa förstånd med
den inhemska honungen; der uppe, knippor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
