- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1860 /
227

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

227

haudlingarne, erlade 2 rubel såsom
ledamotsafgift. H. ex. generalguvernören med
svit, äfvensom generalerne baron
Nordenstam oeh Indreniixs och guvernören baron
v. Troil, bivistade sammanträdena från
början till slut. Läktaren pryddes af damer
i eleganta toiletter. Ordföranden, herr
intendenten Gripenberg, öppnade mötet med
ett föredrag, hvarefter sekreteraren,
kon-sistoriinotarien mag. Kindeli, uppläste
stadgarne för detta det femte allmänna
landtbruksmötet. Sedan begynte förhandlingarne.
Fråga pä fråga upplästes och diskuterades.
Diskussionen var både mångsidig och liflig.
Särskildt måste nämnas den frimodighet
och sjelfständighet, hvarmed frågorna af
allmännare betydelse och intresse
granskades, och nya förslag uppkastades. I
sanning, det är ett groft misstag, att tro det
i allmänhet våra jordbrukares håg vore
uteslutande riktad på ekonomien, på de
materiella intressena. Med bestämdhet
uttalades den öfvertygelse, att jordbrukets
framskridande väsendtligen beror af bildningens
höjande hos folket, hos arbetaren. — Att
söka närmare redogöra för huru de olika
frågorna behandlades och besvarades, vore
både obehörigt och öfverflödigt, då allt
detta väl snart med protokollisk
noggrannhet meddelas allmänheten.

Men en sak, som vid alla allmänna
sammankomster i Finland är och förblir ett
skymmande moln, en dissonans i
harmonien, — kan jag icke lemna ovidrörd. Det
är språkschismen. Böndernes deltagande
i förhandlingarne måste vara halft, då de
icke förstodo hvad på svenska yttrades,
och detta naturligtvis icke kunde
fullständigt, utan blott i en ungefärlig resumé,
tolkas för dem. Oftast uppstod då, efter
den svenska, en ny diskussion på finska
språket, hvilken ådagalade att äfven hos
de finska talande funnos sakkännedom,
insigter och förmåga att uttrycka sig, som,
om förhandlingarne kunnat vara
fullkomligt gemensamma, sannerligen icke varit
utan betydelse för desamma. I sådana fall
som detta ligger skulden naturligtvis belt

och hållet bos förhållandena. Om och när
och huru språkdualismen skall upphöra, —
kan intet menskligt öga förutse. Väl, att
den polemik, som förts med pennan, icke
af’ allmänheten en gros öfversatts i det

praktiska. Nog behöfva vi endrägt......

Dock, jag bör återvända till min
berättelse. Förhandlingarne varade de båda
första dagarne till kl. 3, den sista till kl. 2.
Alla dagar kl. 3 intogs gemensam middag
i br Meyers hotel, der danssalongen var
inrättad till matsal. Det rådde trefnad
och munterhet vid dessa middagsbord.
Champagnen fräste, glasen klingade, tal
höllos, skålar druckos, åtföljda af lifliga
hurrarop. — Fredagen d. 6 efter middagen
företogs en utfärd till Sippola gård,
tillhörig kapten v. Daebn, der ostfabrik,
ladugård, åkerredskap m. m. togos i
ögna-sigte. Sedan åt man en delikat souper och
återvände efter midnatt till staden.
Utfärden, i hvilken 80 à 90 af de församlade
deltogo, gynnades af det herrligaste väder.
Om lördagen reste ett ungefär ljka stort
sällskap ut till Harjus egendom, tillhörig
löjtnant Bæckinan. Här, liksom på
Sippola, var man i tillfälle att beundra den höga
grad af fullkomning, hvartill egarene
lyckats bringa hushållningen å sina
egendomar. — Denna utfärd var ej så gynnad af
väderleken som den förra. Allt emellanåt
föll någon liten regnskur på det
kringvandrande sällskapet. Men man lät sig ej
störas deraf. Efter en präktig souper och
hjertliga farväl skildes man åt. Många
fortsatte resan åt öster. De öfriga
återvände till staden, för att derifrån följande
morgon begifva sig till sina hem.

De skandinaviske kungarne på Ljungby hed.

Till en dansk tidning skrifver ifrån
Helsingborg d. 27 Juni en Svensk följande
läsvärda korrespondens:

Lägret på Ljungby hed upplöstes d. 25
på morgonen, och man har ändtligen fått
tillräcklig ro för att kasta en liten blick
tillbaka på den sista veckans tilldragelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1860/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free