Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgifves hvarje Måndag
eller första helgfria
dag i veckan,
kl. 12.
1860.
®:n 418.
l]cbingfors tøn 26 llnncmbtr.
fris: för helt är 1 rnb. »:r,
för halft år 1 rub.;
för lösa numror
5 kop.
Företal till thcatcr-iuviguiiigcii.
I.
Det nya theaterhusets dörrhakar höras
redan knarra. Endera dagen skola dörrarne
uppslås på vidan gafvel. Den stora,
efterlängtade invigningen nalkas.
Nu är det rätta t i U e n att fråga sig, huru
denna theaterbyggnad uppstått, att kasta
en blick tillbaka på den theatraliska
konstens äldre öden i Finland och särskildt i
Helsingfors.
Låtom oss derföre, förrän vi gå in i
det nya huset och der börja di ömma om
en lysande framtid för konsten i vårt land,
skänka helst en flygtig tanke ät flydda
tider och fordna förhållanden.
Man har hittills ej varit mycket
intresserad af att skaflä sig kunskap rörande våra
äldre theatraliska förhållanden. 1 tryck
har ej framträdt mer än ett enda bidrag
till theaterväsendets i Finland historia, och
detta är en uppsats af d:r S. Elingren i
Litteraturbladet för år 1853. Denna uppsats
stöder sig nästan uteslutande på en
värderik samling af anteckningar frän äldre och
o o
nyare tider, gjord af en gainnialtheaterviin*).
Då vi vid hr E:s framställning af
theaterns äldsta förhållanden under Abo-perio-
*) Mr postoxpeditören och ridd. M. Weckström
Sainma källa ha också vi att tacka lor större delen
»f de fakta vi här komma att meddela,
den ha ingenting att ändra eller tillägga
O O DO J
börja vi med att aftrycka densamma.
Den första tillstymmelse till någon slags
dramatisk konst hos oss, torde man fä antaga juhtjernin
vara. Detta på säit och vis religiösa
sällskapsspektakel, som likväl till hälften hade publik karakter,
leder sitt ursprung från ganska aflägsna tider djupt i
medeltidens mörker, gick sannolikt från klostren ut
ibland folket, och har bibehållit sig ända till våra
dagar, fastän numera temligen urartadt och i
alty-nande skick. Kung Herodes med sin trotjenare och
de tre visa männen vandra ännu ärligen under
julhelgen pä Helsingfors galor, görande besök än här
än der i husen, ehuru det väl stundom kan hända att
Herodes har ett ocb annat häl på sin rockärm. De
latinska caniaterna förenade med dans, som ännu för
2 ä 3 decennier sedan brukades i någon skola till
recreation efter s|alad termin, torde ocksä kunna
föras till samma klass. Äfven de voro ett segt sig
bibehållande minne frän den fromma medeltiden, dä
nästan hvarje folknöje måste hafva någon antrykning
af kristendom. Men de mer sammansatta
sällskapsspektaklenia torde hafva sitt ursprung ur
Jesuitskolorna, der sådana med mycken förmän brukades.
Säkert är, att den af Jesuiter uppfostrade Johanne»
Messenius omkring 1(310 införde studeutspektakul i
Upsala, hvarifrån dessa kommo öfver till Abo genast
vid akademins grundläggning 1640. Under professor
Wexionii inseende iipplöides nemligen den 17 Juli
1G40 ett spektakel med titeln ,Studenterna, ageradt af
studenter, enligt uppgift till de talrikt församlade
åskådarne^ och askadarinnornas stora förnöjelse. Efter
nil sannolikhet var dett a, som gafs akademins
invig-ningshögtid till prydnad, det första ordentliga
spektakel in nu sett inom Finlands landamären. Det blef
sedermera en sed att lilla studenter under en
professors inseende uppföra dylika sällskapsspektakel vid
högtidliga tillfällen. At; de alla nanitligep voro id#l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
